Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handgranatkastning - Handicap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANDICAP
gande »skyddsställning» och dennas
återtagande, allt inom en tid av 4—8S.
Längdkastet mätes lämpligen från
kastgränsens mittpunkt till nedslagets närmast
kastgränsen varande del. Det bästa av 3—6 kast räknas.
Vid målkast uppmätes avståndet från märket
till närmaste del av nedslaget (= felet). För
de 3 bästa av 5—6 kast sammanläggas felen, och
denna summa multipliceras med en viss
koefficient, varierande efter den betydelse man vill
att målkastningen skall få (en lämplig
koefficient är 3). Den kvot, som sålunda erhållits,
drages från längdkastresultatet. Resten blir
slutresultatet för den tävlande.
På grund av kastredskapens olika vikt och
form kunna några korrekta jämförelseresultat
icke framläggas. U-a.
Handicap eller handikap [eng. uttal
hä’ndikäp], av eng. hand in cap, hand i
mössa, lottdragning (eng. och fr.
handicap, ty. Vorgabe, inom
kapplöpningssporten Ausgleich), betecknar dels en fördel,
som en svagare deltagare i en tävling
erhåller för att utjämna segerchanserna,
dels en tävling, i vilken en sådan
utjämning av chanserna äger rum. De olika
deltagarnas handicap fastställas med
ledning av tidigare uppnådda resultat.
Deltagare, som ej erhållit handicap, kallas
scratchman.
Handicaptävlingarnas syfte är dels att
öka antalet deltagare i en tävling, dels att
bjuda de bättre deltagarna ett hårdare
motstånd, än de under vanliga
förhållanden skulle få, samt att ge de svagare
segerchans och tillfälle att förvärva rutin.
Formerna för handicap variera avsevärt
inom olika idrotter.
Fri idrott.
I fri idrott förekomma handicaptävlingar
numera rätt sällan utom i England, där
handicaptävlingar fortfarande äro mycket vanliga,
ehuru ej i samma utsträckning som tidigare. I
övriga länder har man för att nå samma syften
alltmer övergått till uppdelning av de tävlande
i olika klasser. Dock förekomma någon gång
handicaptävlingar i löpning för att hjälpa
scratchmannen eller -männen att sätta
rekord. (Givetvis godkännas endast rekord för
den, som löpt hela distansen.)
I fri idrott beräknas handicap på följande
sätt: i löpning erhålla de svagare deltagarna
olika försprång, dock i allmänhet högst 10 %
av distansen, i hopp och kast lägges
handica-pet till den verkliga prestationen. Summan
utgör då det slutliga resultatet. I löpning
på distanser upp till 400 m ges handicap i
halvmeter, på längre distanser endast i hela
meter. På 1 500—10 000 m förekommer även
tids-handicap (alla löpa då hela sträckan). S. L.
Hästsport.
Inom hästsporten spela handicaptävlingar en
viktig roll och upptaga den största platsen på
såväl galopp- som travsportens program.
Handicap beräknas av en av vederbörande
organisation utsedd ->handicapper.
Inom galoppsporten sker
handicap-ningen med hjälp av olika viktbelastning. I
de flesta länder äro handicaplöpningarna
indelade i två eller flera klasser efter hästarnas
kvalitet. I Sverige gälla följande
bestämmelser: Slätlöpningar: Handicap klass 1, högsta
vikt 67 kg, lägsta 50 kg; Handicap klass II,
lägsta vikt 50 kg, ingen begränsning uppåt.
Skillnaden mellan lägsta och näst lägsta vikt
får ej överstiga 4 kg. Hinderlöpningar:
Steeplechase, högsta vikt 80 kg, lägsta 62 kg;
Häcklöpning, för 4-åriga och äldre hästar högst 78
kg, lägst 62 kg; för 3-åriga och äldre hästar
högst 78 kg, lägst 60 kg.
Inom travsporten sker
handicapning-en genom distanstillägg, beräknade efter
uppnådda kilometertider. Hästar med ungefär lika
eller sämre kilometertid än den i
propositionen angivna grundtiden placeras på startlinjen,
övriga 20, 40, 60, 80 m o. s. v. bakom startlinjen
efter uppnådda resultat. Roos.
Simning.
I simning förekomma handicaptävlingar ofta.
Den enda formen är tidshandicap. Den, som
har största handicap, startar på »gå», därefter
räknas sekunderna högt, och varje deltagare
startar på för honom bestämd tid. N. S.
Tennis.
I tennis äro handicaptävlingar relativt
vanliga. En noggrann utjämning av
spelskickligheten sker genom ett handicapsystem, som är
uppbyggt på sextalet.
Detta system upptar dels plushand
i-cap (t. ex. + | eller }.), eng. received odds,
och dels minushandicap (t. ex. —15 %
eller 0.15 |), eng. owed odds. Den, som står på
noll, säges stå scratch.
Om t. ex. en spelare, som står på jt, möter
en spelare på —15 |, erhåller den förre i fyra
game av sex 15 i förväg, under det att den
senare i vartannat spel står på —15 och
vartannat på — 30. Vinner en spelare, som
från början står på 15, en boll, kommer han
på 30, vid nästa på 40 och därefter spel (game).
Den åter, som står på —30 och vinner boll,
kommer på —15, vid nästa vunna boll på
noll, vid nästa på 15 o. s. v.
Om två spelare mötas, som bägge ha
plus-handicap, erhålles skillnaden dem emellan
genom subtraktion (t. ex. | och J = jj, d. v. s. den,
som har handicap |, får j|-, och den andre får
stå scratch).
1081
1082
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
