- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 3. Flugvikt-Hjärtstock /
1175-1176

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hastighetsåkning på skridsko, av redaktör Peder Christian Andersen, Oslo - Tävlings- och rekordstatistik - Litteraturanvisningar - Hat trick - Haug, Thorleif, av redaktör Peder Christian Andersen, Oslo

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HAT TRICK

8.45,5 E. Jansson, IF Thor .............. Oslo 39

8.42.4 E. Jansson, » ........... Hamar 39

8.32.5 A. Seyffarth, Sthlms SK ...... Hamar 40

10 000 meter.

21.13,0 R. Ericsson, SASK ........ Amsterdam 93

19.48,0 F. Ericsson, » ............ Sthlm 93

19.22,8 F. Ericsson, S.A.F.............. Sthlm 94

19.13,4 F. Ericsson, » ............ Hamar 95

18.52,0 M. öholm, A.I.K............... Davos 07

18.24,0 M. öholm, » ........ Klagenfurt 08

18.18.2 E. Cederlöf, Södermalms IK .... Oslo 12

18.09.3 E. Blomgren, » .... Oslo 17

18.07.4 G. Gabeling, » .. Davos 28
17.16,2 A. Seyffarth, Sthlms SK ...... Hamar 40

Innehavare av samtliga rekord för damer
har så länge rekord noterats varit L.
Bengtsson, Södermalms IK. Nu gällande rekord på
svensk bana äro (där rekord, oberoende av
tävlingsbanan, är bättre, är detta angivet inom
parentes): 500 m: 1935, 56,is (Oslo 1935, 52,6s);
1 000 m: 1935, lm 51,8s (Hamar 1935, lm51,7s);
1 500 m: 1935, 3m 9s (Hamar 1935, 3ml,4s); 3 000
m: 1936, 7m 8,7s.

Hat trick [hät trik], eng., »tricket med
hattarna», bollspelst., säges den spelare
göra, som i samma match gör tre mål i
följd för sitt lag.

Uttrycket härstammar från senare medeltiden,
då vid marknadsfesterna i England den, som
gjorde »the hat trick», d. v. s. med tre pilar
sköt hatten av tre figurer, fick ett särskilt pris.

Thorleif Haug. — Foto Skarpmoen.

Litteraturanvisningar.

Någon större, sammanhängande skildring av
hastighetsåkningens historia finnes ej.
Utmärkta källor äro en rad minnesskrifter, bland
vilka främst må nämnas Norges Sköiteforbunds
festskrift, 1893—1918, »Norsk Sköiteidræts Saga»
(1920), SASKs jubileumsskrift, redigerad av A.
Anderberg, V. Lundquist och P. Thorén,
»Fyrtio vintrar på skridskor» (1925), och G. W. A.
van Laer, »Koninklijke Nederlandsche
Schaat-senrijdersbond 1882—1932» (1932). Värdefulla
uppgifter innehålla även »Kristiania
Sköite-klubs Jubileumsbok 1864—1923» (1923) och Oslo
(Kristiania) Sköiteklubs årsböcker (från 1910).

Hastighetsåkningens teknik behandlas endast
i några få, delvis föråldrade arbeten, bland
vilka må nämnas: M. Öholm, »Hastighetsåkning
å skridskor» (1907), och Y. Bryn,
»Sköitelöp-ning» (Idrætsboken, 1923). Slutligen hänvisas
till de av Norges Sköiteforbund utgivna
»Points-tabeller for hurtiglöp på sköiter» (1924).

P. C. A.

HAUG, TH.

Skidsportens främste.

Av redaktör Peder Christian Andersen, Oslo.

Thorleif Haug (1894—1934), rörläggare
i Drammen, medlem av Drafn,
efterträdde Lauritz Bergendahl som Norges
»skikong» och dominerade från 1917—24
norsk och internationell skidsport som
ingen skidlöpare förut eller efteråt gjort.

Haug vann sin första stora seger 1917 i
Holmenkollen på 17 km och slog följande år
igenom även som långdistansåkare genom att
otippad under dramatiska omständigheter vinna
Holmenkolltävlingen på 50 km. Som tredje man
från slutet startade svensken Gunnar
Johansson, och han hade bästa tid, då han kom i mål.
Segern föreföll för första gången i loppets
historia gå till en utlänning, men Haug, som
startat sist, åkte ypperligt och slog svenskens
tid med 62s.

Haugs framgångar i Holmenkollen
under de följande åren äro enastående. Han
vann 17 km 1917—21 och 24, 50 km 1918
—21 samt 23 och 24, kombinerade
tävlingen 1919—21 och blev tvåa 1923. Han
fick 1919 Holmenkollmedaljen. Han vann
vidare Hovedlandsrennets 30 km 1920 och
21 samt segrade i den kombinerade
tävlingen 1922.

Sin största triumf firade dock Haug
vid OS i Chamonix 1924, då han vann tre

1175

1176

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:11:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/3/0662.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free