- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
301-302

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Irland, av redaktör Rune Carlsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IRLAND

ska marknadsspelen tillbaka till de
fester, som firades vid någon stormans
likbegängelse. Liksom i Grekland rådde
allmän vapenvila under tiden för de
keltiska festspelen, och de brott mot denna,
som förekommo, straffades liksom i
Hellas hårt. Även festprogrammets
sammansättning företer många likheter. Sålunda
förekommo dels tävlingar i vad som i
antikens Hellas kallades gymnastik,
d. v. s. fri idrott, dels vad grekerna
kallade hippiska tävlingar, d. v. s.
kappkörning med stridsvagnar och kappridning.
Idrottstävlingarna inramades av festspel,
vid vilka sång och recitation intogo den
främsta platsen.

Tailltenn — Irlands Olympia.

I regel besöktes de irländska tingen av
folk ur alla samhällsklasser. Ett
undantag utgjorde Feis-Temrach, tinget i Tara
(i närheten av nuvarande Dublin), i
vilket endast stormännen deltogo.

Konventet, vars grundande traditionen för
tillbaka till en av Irlands kungar i förkristen
tid, Ollam Fodla, sammankallades i regel
endast efter en kungs regeringstillträde och
varade under flera veckor. Det idrottsliga
inslaget var emellertid koncentrerat till första
veckan i november. Feis-Temrach pågingo till
560 e. Kr.

I idrottsligt hänseende viktigast av de
irländska spelen voro de vid Aenach
Tailltenn, marknaden i Tailltenn, numera
Teltown ön the Blackwater i grevskapet
Kildare på ö. Irland, till vilka även
deltagare från Skottland och möjligen också
England infunno sig.

Enligt traditionen firades spelen till minne
av den spanska prinsessan Tailltiu, som var
gift med den irländske konungen Maghmor, och
anordnades första gången av deras fosterson,
Lug (eller Lugad), 632 f. Kr. Efter Lug
kallades den 1 augusti Lugnasad (nosad, spel).
Denna dag var nämligen de årliga spelens
höjdpunkt. Officiellt firades spelen sista gången
1169 e. Kr., men de fortsatte som folkfester ända
fram till början av 1800-talet, då magistraten
i Teltown förbjöd dem, på grund av att
slagsmål och uppträden blevo allt vanligare, i den
mån billig whisky ersatte de traditionella
dryckerna öl och mjöd.

Den viktigaste tävlingen i Tailltenn
synes ha varit kappkörning med
tvåhjuliga stridsvagnar (se bild). Denna sport

tycks för övrigt ha varit särskilt
omhuldad i gamla tider på Irland.
Brehoner-nas lagar (de fornirländska) föreskrevo
sålunda skyldighet för förmyndare till

Irländska strids- och kappkörningsvagnar
under forntiden. Basen på ett stenkors från
800-talet e. Kr. i Clonmacnoise. — Efter
Wood-Martin, »Pagan Ireland».

stormäns barn att i tid ställa hästar och
vagnar till förfogande för kappkörningar.
Dessutom förekommo i Tailltenn
kappridning och hetsjakter med vinthundar.
Av fri idrott tävlade man i löpning, hopp,
stenstötning och något, som närmast
påminner om modern diskuskastning, samt
åtminstone i senare tid i det nationella
irländska bollspelet hurling.

Under det att spelen i Tailltenn samlade
deltagare från hela Irland, var
marknaden i Carman, numera Wexford, en
provinsfest. Denna, som firades vart tredje
år och började på Lugnasad, varade i
flera veckor, av vilka dock endast den
första var ägnad åt sport, i främsta
rummet kappkörning och kappridning. I
Carman anordnades, sedan tävlingarna för
dagen slutat, även idrott för kvinnor,
cluichi ban Laigen iar lo, d. v. s.
»kvinnornas i Leinster spel på kvällen», men om
dessa tävlingars art föreligga inga
uppgifter.

Av övriga marknader bör nämnas Aenach
Colmain, som firades på Curragh
(kapplöpningsbanan) vid Kildare, där huvudsakligen
kapplöpningar tyckas ha förekommit.

Med det irländska konungadömets fall
1183 upphörde de nationella spelen, men
idrott levde kvar som inslag i
landsbygdens fester och marknader. Till de
gamla formerna, löpning, hopp, kast och
hurling, kommo under de närmaste
århundradena nya, bl. a. en irländsk
variant av fotboll. Först under 1800-talet
började de nationella idrotterna förlora

301

302

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free