Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jaktskytte, av överste Gunnar F. Lundgren - Tävlingsstatistik - Litteraturanvisningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J AKT SKYTTE
Tyskland; 1935 R. Sack, Tyskland; 1936 J.
Ha-lasy, Ungern; 1937 A. v. Lumniscer, Ungern; 1938
Cavroy, Frankrike; 1939 K. Schöbel, Tyskland.
Svensken F. Landelius blev 1929 tvåa både i
VM och EM, G. F. Lundgren femma 1933. Bästa
resultat nåddes 1933 i Wien av ungraren A. v.
Lumniscer, som i EM sköt 200 tr. (av 200
möjliga) och i VM 298 tr. (av 300 möjliga).
Bästa tävlingsresultat av svensk på 100
duvor, 100 träff, på 200 duvor 197, nåddes vid VM
1933 av G. F. Lundgren.
I lagtävlingen ha Ungern och Tyskland varit
framgångsrikast. Danmark vann EM i lag 1927
samt blev 1933 tvåa både i VM och EM.
Sverige blev trea 1927 i EM och 37 i VM.
VM i skjutning mot löpande hjort ha
endast förekommit några gånger. År 1929 i
Stockholm vann O. M. Olsen, Norge, tävlingen i
enkelskott och O. F. Hultberg, Sverige, i
dub-belskott. I Helsingfors 1939 vann R. Bergersen,
Norge, i enkelskott och O. Sköldberg, Sverige,
i dubbelskott.
Nordiska mästerskap.
NM ha sporadiskt anordnats såväl i
lerduveskytte som i hjortskytte. I lerduveskytte ha
Danmark och Sverige varit framgångsrikast, i
hjortskytte Norge och Sverige. Segrare i den
individuella tävlingen i lerduveskytte ha varit:
1926 F. Landelius, Sverige; 1928 H. O. Jacobsen,
Danmark; 1931 H. Houmann, Danmark.
Svenska mästerskap.
Internationellt lerduveskytte.
Inofficiella SM i internationellt lerduveskytte
anordnades 1913—25 av Föreningen för
Olympisk Kortdistansskjutning i Stockholm. Sedan
1926 anordnas officiella SM av Riksförbundet
för Kortdistansskjutning. T. o. m. 1927 sköts
på 100 duvor, åren 1928—37 på 200 duvor,
fördelade på 2 dagar, och sedan 1938 på 150 duvor,
100 första och 50 andra dagen.
Segrare sedan 1926 ha varit: 1926 F.
Landelius, 79 tr.; 1927 F. Landelius, 90; 1928 F.
Landelius, 190; 1929 A. Ekblom, 188; 1930 F.
Landelius, 192; 1931 K. Kleberg, 182; 1932 G. F.
Lundgren, 185; 1933 K. Kleberg, 186; 1934 N.
Rudell, 185; 1935 G. F. Lundgren, 193; 1936 N.
Rudell, 185; 1937 N. Rudell, 181; 1938 E. Sothe,
133; 1939 G. F. Lundgren, 136; 1940 G. F.
Lundgren, 131; 1941 G. F. Lundgren, 144.
Skeet.
SM i skeetshooting (50 duvor) anordnas av
Riksförbundet för Kortdistansskjutning sedan
1936.
Segrare ha varit: 1936 E. V. Norman, 43 tr.;
1937 G. F. Lundgren, 43; 1938 A. Gullberg, 45;
1939 G. Bark, 46; 1940 H. Liljedahl, 43; 1941 A.
Gullberg, 49.
Hjortskytte.
Inofficiella SM i skjutning mot löpande hjort,
enkel- och dubbelskott, anordnades 1913—25 av
F. O. K., officiella sedan 1926 av Riksförbundet
för Kortdistansskjutning. Ursprungligen skötos
två serier, sedan 1934 fyra. Segrare sedan 1926
ha varit:
Enkelskott: 1926 C. G. Forsberg, 73 p.; 1927 O.
F. Hultberg, 81; 1928 O. F. Hultberg, 77; 1929
Bror Nilsson, 79; 1930 Albin Larsson, 76; 1931
Albin Larsson, 83; 1932 Albin Larsson, 77; 1933
O. F. Hultberg, 84; 1934 Bror Nilsson, 156; 1935
O. Sköldberg, 156; 1936 O. Sköldberg, 159; 1937
Bror Nilsson, 165; 1938 O. Sköldberg, 163; 1939
O. Mirowsky, 164; 1940 O. Mirowsky, 159; 1941
H. Liljedahl, 146.
Dubbelskott: 1926 O. F. Hultberg, 139 p.; 1921
O. F. Hultberg, 149; 1928 O. F. Hultberg, 150;
1929 B. Modin, 149; 1930 T. Adlers, 153; 1931 O.
F. Hultberg, 156; 1932 Bror Nilsson, 153; 1933
O. F. Hultberg, 150; 1934 Bror Nilsson, 321; 1935
A. Axén, 287; 1936 O. Sköldberg, 289; 1937 Bror
Nilsson, 302; 1938 O. Sköldberg, 313; 1939 O.
Sköldberg, 311; 1940 H. Pyk, 305; 1941 O.
Sköldberg, 295.
Bästa mästerskapsresultat av svensk i
enkel-skottserie är 46 p., nått i Stockholm 1933 av H.
Pyk, och i dubbelskottserie 87 p., nått i Borås
1934 av Bror Nilsson.
Svenska Jägareförbundets jaktskyttemästerskap.
Svenska Jägareförbundets
mästerskapstävlingar, som anordnats sedan 1934, kunna, ehuru
öppna endast för förbundets medlemmar,
betecknas som inofficiella svenska
allroundmäs-terskap i jaktskytte. Mästerskapstävlingarna
omfatta skjutning mot löpande älg och mot
löpande rådjur samt mot två olika hagelmål
(lerduvor och löpande hare).
Vid sammanräknande av resultatet räknas
hagelträff som 4 poäng. Maximipoäng för de
olika tävlingsgrenarna äro: skjutning mot
löpande älg 8 X 5 = 40, mot löpande rådjur
8 X 5 = 40, harskytte 10 X 4 = 40, lerduveskytte
10 X 4 = 40. S:a maximipoäng = 160.
Segrare ha varit: 1934 Hilmer Nilsson,
Hellefors, 114 p.; 1935 T. Adlers, Örebro, 116; 1936 E.
V. Norman, Örebro, 133; 1931 T. Adlers, Örebro,
109; 1938 Hilmer Nilsson, Hellefors, 129; 1939
Rune Jansson, Hellefors, 137; 1940 O.
Sköldberg, Huskvarna, 139; 1941 H. Liljedahl,
Stockholm, 131.
Litteraturanvisningar.
Under det att litteraturen i fråga om
lerduveskytte är jämförelsevis omfattande, är den
beträffande jaktskytte med kulgevär ganska ringa.
Av verk på främmande språk må främst
nämnas D. H. Eaton, »Trapshooting» (1918) och
»Field and Trap Shooting» (1923) samt L. B.
Smith, »Better Trapshooting» (1931). Av svensk
litteratur må nämnas G. F. Lundgren,
»Ler-duveskjutning och hagelskytteteknik» (i
»Jakten i Sverige», 1937) och A. Knöppel, »Jakt-
skyttekonsten med hagelgevär» (1915).
-❖-
497
498
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
