Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kanotsport - Tävlingsstatistik - Paddling (OS, EM, VM, NM, SM, svenska rekord, landskamper) - Segling (EM, VM, SM) - Litteraturanvisningar, av Gerhard Högborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAN O T SPORT
Damer, enmanskanot, 600 m.
1934 M. Ceder, KSÄ, 6m 42,os1; 1935 A.-L.
Johansson, SPK, 3.35,8; 1936 A.-L. Johansson, SPK,
3.50,9; 1937 R. van Zwoll, SKK, 3.13,3; 1938 E.
1 Distansen var detta år 1 000 m.
Svenska rekord.
Svenska rekord i paddling ha noterats 1908—
38. För att godkännas som rekord fick
resultatet ej vara uppnått i medvind eller medström.
På grund av svårigheterna att på de olika
l 500 m.
8.57,4 Sven Thorell x/e 1908
8.40,4 Sven Thorell s/„ 1910
8.28,4 Manne Karlsson 1919
8.08,0 Manne Karlsson 2s/i 1919
7.52,3 Manne Karlsson 10/7 1920
7.40,o Manne Karlsson 12/7 1924
7.23.8 Oscar Carlsson «/8 1927
1 000 m.
4.40,0 Nils Vallin »A 1934
4.39.9 Nils Vallin »/g 1935
Under de senaste åren ha upprepade gånger
bättre tider uppnåtts än de senast noterade
rekorden. På 10 000 m ligga de individuella
van Zwoll, SKK, 3.20,4; 1939 R. van Zwoll, SKK,
2.54,9; 1940 M.-B. Ek, LKP, 3.27,i; 1941 L.
Jäppi-nen, VKS, 3.26,8.
Lag: 1939 SKK (B. van Zwoll, G. Schöldborg,
T. Helsvik) 8m56,4s; 1940 VKS (L. Jäppinen, G.
Karlström, G. Ek) 10.45,6.
banorna uppnå likartade förhållanden beslöt
emellertid Svenska Kanotförbund.et 1938, att
inga rekord vidare skulle noteras. Officiella
internationella rekord förekomma ej.
55.19.1 Sven Jansson l/T 1923
54.24.2 Manne Karlsson x/7 1925
53.38,2 Joel Ramqvist V7 1928
53.10,2 Joel Ramqvist "/, 1929
52.23.1 Nils Vallin "/? 1930
52.11.2 Karl Widmark 15/i 1934
52.09,1 Nils Vallin a/7 1934
51.49.0 Gust. Adamsson »/7 1935
51.32.1 Nils Vallin 2Vs 1935
51.29,0 Nils Vallin M/6 1936
50.57.2 C.-G. Hellstrnnd 10/7 1937
49.35,4 Arne Bogren 13/s 1938
bästa tiderna nu omkring 47m, vilket motsvarar
en hastighet av 6,89 knop eller omkring 12,77
km/tim.
4.39,5 Nils Vallin n/„ 1936
4.35,3 Gösta Andersson M/s 1937
4.26,9 Egon Nilsson 10/7 1938
10 000 m.
1.03.49,2 Sven Thorell Ve 1910
1.03.38,2 Otto Thorell V7 1915
1.02.43,4 ManneKarlsson 24/8 1918
59.42,9 Manne Karlsson ^/e 1919
58.30,3 Josef Olsson æ/7 1919
57.48.0 Manne Karlsson *V8 1919
56.10.1 Manne Karlsson u/7 1920
Landskamper.
Sverige har t. o. m. 1941 blott utkämpat tre
landskamper.
1939 i Helsingfors, Sverige—Finland 61—27.
Enmanskanot, 1 000 m, K. Widmark, Sv, 4m 18,7s;
10 000 m, K. Widmark, Sv, 48m 9,os.
Tvåmans-kanot, 1 000 m, Sverige (E. Andersson, Å. Lönn)
3m 58,6s; 10 000 m, Sverige (G. Johansson, B.
Berndtsson) 45m 22,3S. Enmansfaltbåt, 10 000 m, A.
Bogren, Sv, 56m 56,6S. Tvåmansf altbåt, 10 000 m,
Sverige (C.-G. Hellstrand, E. Helsvik) 49m 48,os.
Damer, enmanskanot, 600 m, M.-B. Bergqvist, Sv,
3m 4,5S; tvåmanskanot, 600 m, Sverige (T.
Helsvik, M. Lindberg) 2m 57,78.
1939 i Köpenhamn, Sverige—Danmark 32—34.
Det ursprungligen uttagna svenska laget
spolierades genom strax före avresan utfärdade
order om militära beredskapsinkallelser.
Enmanskanot, 1 000 m, K. Widmark, Sv, 5m 31,2s;
10 000 m, K. Widmark, Sv, 48m 41,58.
Tvåmanskanot, 1 000 m, Danmark (A. Petersen, E.
Wulffs-berg) 5m 18,4s; 10 000 m, Sverige (A. Pettersson,
T. Roos) 47m 19,5S. Damer, enmanskanot, 600 m,
R. Lange, Da, 4m 11,ss; tvåmanskanot, 600 m,
Danmark (R. Lange, B. Thirsted) 3m 29,38.
1940 i Stockholm, Sverige—Danmark 31—24.
Enmanskanot, 1 000 m, L. Klingström, Sv, 5m 18,os;
10 000 m, L. Klingström, Sv, 50m 45,ss.
Tvåmanskanot, 1 000 m, Sverige (G. Johansson. B.
Berndts-son) 4m 52,4S; 10 000 m, Sverige (G. Johansson,
B. Berndtsson) 47m 35,os. Damer, enmanskanot,
600 m, R. Lange, Da, 3m 8,48.
SEGLING.
Europamästerskapen.
De första EM i kanotsegling höllos vid
Kö-penhamn 193 4. Danmark, Sverige och
Tyskland deltogo. — 1) N. Holm, Sv, 20 p.;
2) A. Molin, Sv, 13; 3) E. Fleischer, Da.
De andra EM höllos i Duisburg 193 6,
varvid Sverige och Tyskland deltogo. — 1) N.
Holm, Sv, 15 p.; 2) P. Mismahl, Ty, 8; 3) E.
Eriksson, Sv, 5.
Världsmästerskapen.
I samband med VM i paddling höllos i
Vaxholm de första kanotseglings-VM 1938 med 7
start, från 5 nationer. De svenska deltagarna
voro helt överlägsna, och E. Eriksson,
Stockholms SS, segrade i de två första seglingarna
med N. Holm, Årstavikens SS, på andra plats.
I den tredje och sista seglingen blev
ordningsföljden omvänd. — 1) E. Eriksson, Sv, 4 p.;
2) N. Holm, Sv, 5; 3) D. Maas, Ty, 10.
Svenska mästerskapen.
Är 1938 instiftades SM för kanoter tillhörande
klass III A (sedan 1939 seglas i III B eller
B-klassen) och 1940 för C- och D-klassen.
1938 (Trälhavet): E. Eriksson, Stockholms SS,
52 p. — 1939 (Björkfjärden i Mälaren): K.
Ribb-hagen, Spånga KS, 62 p. — 1940 (Torsbyfjärd)
klass B: G. Watz, SS Vega, 39,5 p.; klass C: J.
Granberg, SS Vega, 34,5 p.; klass D: B. Stoltz,
Spånga KS, 42 V» p. — 1941 (Ekoln i Mälaren)
klass B: C. Edding, Stockholms SS, 38,5 p.;
klass C: J. Granberg, SS Vega, 64,5 p.; klass D:
B. Stoltz, Spånga KS, 39,5 p.
LITTERATURANVISNINGAR.
Litteratur på främmande språk.
De äldsta arbetena om kanotsport äro:
J.Mac-gregors »A Thousand Miles in the Rob Roy
Canoe» (1866, i sv. övers. »En flodfärd i Europa
med kanoten Rob Roy», 1867) och »Rob Roy ön
the Baltic» (1867, sv. övers. »En kanotfärd i
Sverige», 1868) m. fl. samt W. Baden-Powells
681
724
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
