- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
1031-1032

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kroppsövningar - Kroppsövningarnas inverkan i fysiskt hänseende, av Otto Jervell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KROPPSÖVNINGAR

de hundar, som fått springa, vägde resp. 53 och
59 g mera än hos dem, som varit stilla.

Det visade sig också, att de hundar, som fått
springa, voro elegantare och rörligare än de
andra.

Människans relativa hjärtvikt sättes i
regel till 5—6 % av kroppsvikten. Den är
dock icke lika stor under de olika
åldrarna: hjärtat är relativt sett störst hos
nyfödda, minst hos äldre. Man har vid
obduktion iakttagit, att individer, som
flera år före döden haft hårt
kroppsarbete, ha större hjärta än andra. Vid en
rad undersökningar av idrottsmän har
man konstaterat förstorat hjärta hos
cyklister, maratonlöpare, skidlöpare och
roddare liksom hos soldater. När
idrottsmän sluta träna, går förstoringen tillbaka.

Hjärtundersökningar på idrottsmän.

De tyska läkarna Herxheimer, Deutsch och
Kauf ha gjort undersökningar bl. a. för att få
klarhet i huruvida olika idrottsgrenar ha
samma verkan på hjärtats storlek. De två
sistnämnda ha lagt särskild vikt vid att få hjärtats
storlek bestämd hos största möjliga antal och
inalles företagit 4 000 röntgenundersökningar.
Resultaten framgå av tab. Det största antalet
fall med förstorat hjärta fanns hos roddare,
skidlöpare, cyklister och simmare, medan
fäktare, boxare och fotbollsspelare i allmänhet icke
hade förstorat hjärta. De båda forskarna draga
härav den slutsatsen, att det icke är berättigat
att tala om ett »sporthjärta» som en vanlig följd
av idrottsträning.

Herxheimer är av annan uppfattning.
Han har undersökt deltagare i krävande
tävlingar, såsom tyska
mästerskapstävlingarna och Olympiska Spelen. Han
anser nämligen, att man endast genom att
vända sig till elitidrottsmännen kan få
klarhet i hur de olika idrottsgrenarna
inverka på hjärtat. Hans 1922 företagna
undersökningar visade, att skidlöpare hade
det största hjärtat, därefter i följande
ordning: maratonlöpare, roddare,
långdistanslöpare, medeldistanslöpare, tyngdlyftare,
simmare, tiokampare och boxare, alltså en
något annan rangordning än den Deutsch
och Kauf kommo till (se tabellen). Vid
Olympiska Spelen i Amsterdam 1928
upprepade Herxheimer undersökningarna
och fann med små avvikelser samma
rangordning som 1922. Det visade sig
emellertid nu, att även boxarna hade ett
betydligt förstorat hjärta. Trots att vissa

Tabell, utvisande resultaten av tyskarna Deutschs
och Kaufs undersökningar angående
hjärtstor-leken hos idrottsmän.

Idrottsgren % m. förstorat hjärta
Rodd .......................... 27,3
Längdlöpning på skidor ...... 18,2
Cykel .......................... 15,3
Simning ....................... 14,9
Brottning ...................... 11,0
Fri idrott, tyngre1 ............ 9,3
» lättare ............. 8,8
Fäktning ...................... 4,4
Boxning ....................... 3,1
Fotboll ........................ 2,7

1 T. ex. längre löpningar, mångkamp.
läkare förneka, att idrottsmän i regel ha
något förstorat hjärta, får det dock anses
bevisat, att så är fallet.

Är »sporthjärtat» ett sjukt hjärta?

Då uppstår frågan om ett sådant hjärta
är sjukligt utvidgat eller normalt
utvecklat. Härom skriver Herxheimer: »Varje
muskels tillväxt beror på det arbete, som
kräves. Uppställas större krav, än
muskeln kan fylla, inträder tillväxt. Vid de
kroppsövningar, där det fordras stor kraft
och som av denna orsak blott kunna bli
kortvariga, utvecklas därför
kroppsmusklerna. Förhållandet mellan hjärtats
volym och kroppsmusklerna blir därför
detsamma. Vid uthållighetsprov ställas
relativt små krav (d. v. s. per min.) på
kroppsmusklerna men större krav på
hjärtat. Detta presterar under löpning
maximalt arbete (på gränsen av sin
prestationsförmåga) för att hålla
minutvolymen uppe och därigenom minska
syreunderskottet. Idrotter som rodd, cykling,
längdlöpning på skidor och
långdistans-löpning framkalla det största hjärtat,
emedan det kräves ett förhållandevis
större arbete av hjärtat än av
kroppsmusklerna.» Det s. k. sporthjärtat bör
således ej uppfattas som något sjukligt
utan snarast nyttigt, som ett uttryck för
kroppens förmåga att anpassa sig efter
de krav, som ställas. Däremot kan man
ej förneka, att det genom olämplig
träning kan uppstå en sjuklig, kronisk
utvidgning, alltså hj ärtsvaghet.

1015

1032

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0598.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free