- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
1181-1182

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Laglöpning, av redaktör Sven Lindhagen - Lagtävling - Lahti →Lahtis - Lahtinen, Hugo

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LAHTINEN

I några länder, bl. a. England och USA,
frånräknas de löpare, som ej tillhöra i
lagtävlingen deltagande klubbar.

Tävlingsstatistik återfinnes dels nedan, dels
under uppslagsorden Långdistanslöpning,
Orienteringslöpning och Terränglöpning.

Olympiska Spelen.

Laglöpning infördes på programmet för OS
1900, förekom ej 1906 men återupptogs 1908,
varpå tävlingen ströks från programmet fr. o. m.
1928.

OS 1900 i Paris.

5 000 m (10 start, från 2 nationer): 1) England
26 p.; 2) Frankrike 29 p. — Individuellt:

1) C. Bennett, Eng, 15m 20s; 2) J. T. Rimmer.
Eng; 3) H. Deloge, Fr.

OS 1904 i S:t Louis.

4 eng. mil (6 437,26 m). Laget skulle passera
målet samtidigt. 1) New York AC 21ml7,8s;

2) Chicago AA. — Blott amerikanska klubblag
startade. I det segrande laget löpte bl. a.
maratonlöparen A. L. Newton, medeldistanslöparen
P. Pilgrim och den sedermera kände
journalisten H. Valentine.

OS 1908 i London.

3 eng. mil (4 827,96 m; 27 start, från 6
nationer): 1) England 6 p.; 2) USA 19 p.; 3)
Frankrike 32 p. — I n d i v i d u e 111: 1) J. E. Deakin,
Eng, 14m 39,6s; 2) A. J. Robertson, Eng, 14.41;

3) W. Coales, Eng, 14.41,6. — Sverige blev
utslaget av USA och Frankrike i försöket. — 6)
J. Svanberg 14.57; 7) G. Pettersson 15.14,4; 8)
E. Dahl 15.21; 9) A. Wiegandt 15.33; 12) S.
Landqvist 15.46,4.

OS 1912 i Stockholm.

3 000 m (24 start, från 5 nationer): 1) USA

9 p.; 2) Sverige 13 p.; 3) England 23 p. —
Individuellt: 1) T. S. Berna, USA, 8m44,6s;
2) T. Ohlsson, Sv, 8.44,6; 3) N. S. Taber, USA,
8.45,2; 4) Ernst Wide 8.46,2. — 7) B. Fock 8.47,1;
10) J. Zander 8.48,9; 11) N. Frykberg 8.49. —
Finland blev utslaget av USA i försöket. H.
Kolehmainen satte världsrekord med 8.36,9.

OS 1920 i Antwerpen.

3 000 m (30 start, från 6 nationer): 1) USA

10 p.; 2) England 20 p.; 3) Sverige 24 p.; 4)
Frankrike 30 p.; 5) Italien 36 p. —
Individuellt: 1) H. Brown, USA, 8m 51,6s; 2) E.
Backman, Sv, 8.51,8; 3) Schardt, USA. — 13) S.
Lundgren; 15) Edvin Wide; 20) J. Holsner. J.
Zander startade ej i finalen.

OS 1924 1 Paris.

3 000 m (44 start, från 9 nationer): 1) Finland
8 p.; 2) England 14 p.; 3) USA 25 p.; 4)
Frankrike 31 p. — Individuellt: 1) P. Nurmi,
Fi, 8m32s; 2) V. Ritola, Fi, 70 m efter; 3) B.
McDonald, Eng, 20 m efter. — 5) E. Katz, Fi;
13) S. Tala, Fi. — Sverige blev utslaget i
försöket av USA och Frankrike. 1) Edvin Wide
8.45; 9) A. Eriksson (Ejderfelt); 19) S.
Lundgren; 21) S. Turesson. S. Reuterswärd
startade ej.

Svenska mästerskap.

För laglöpning vid SM (löpning 10 000 m och
terränglöpning) redogöres under rubrikerna
Långdistanslöpning och Terränglöpning. Se
dessutom uppslagsorden Hastighetsåkning på

skridsko och Längdlöpning på skidor.

–♦–

Lagtävling är i vidsträckt bemärkelse
varje tävling, där resultat av ett lag
räknas (t. ex. ett fotbolls-, stafett- eller
roddarlag); i dagligt tal liksom i
tävlingsinbjudningar avses däremot med lagtävling
en tävlingsform, där lagmedlemmarnas
individuella resultat sammanräknas och
summan blir lagets resultat.

Lagtävling har tidigare förekommit vid OS
i bl. a. laglöpning och terränglöpning men
förekommer numera blott i fäktning och
gymnastik.

Vid DM och SM förekommer lagtävling i
flera idrotter. Segrande förening erhåller stort
mästerskapstecken, deltagarna i laget
miniatyrtecken. Dubbelspel i tennis och tennisliknande
spel räknas ej som lagtävling. S. L.

Lahti ->Lahtis.

Lahtinen, Hugo, finsk mångkampare
och idrottsinstruktör (f. 1891 28/n),
hälsovårdsinspektör i Tammerfors, vann vid
OS 1920 bronsmedalj i femkamp och blev
vid OS 1924 sexa i samma gren.

Lahtinen satte 1914 finskt rekord i längdhopp
med 700 cm samt vann finska mästerskapet i
längdhopp 1915 och 17 och femkamp 1915, 17, 19
och 21. Sedan han slutat som aktiv, har han
verkat som gymnastiklärare i Tammerfors och
som tränare för de finska friidrottsmännen vid
OS 1928 och 32. Han har utgivit en handbok i
idrott, »Urheilutaito» (1927). M.J.

1181

1182

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0677.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free