Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maratonlöpning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MARATONLÖPNING
Paavo Nurmi når världens hittills bästa tid, 2t22m3,8s, på
40 200 m i sitt enda tävlingslopp på distansen.
Han blev därefter professionell i USA. Vid OS
1912 hade Sverige flera goda specialister, främst
A. Ahlgren och Sigge Jacobsson, och under den
följande tiden framträdde särskilt J. Westberg,
W. Grüner, H. Schuster, som bl. a. gjorde goda
löpningar i USA, R. Wåhlin och R. Öhman.
Under 1920- och 30-talen ha blott fyra svenskar
varit av världsklass, G. Kinn, Shoore
Johnson-Järnmyr, T. Enochsson och H. Palmé. Omkring
1940 nådde flera svenskar goda resultat.
Danmark har blott haft tre maratonlöpare av
hög klass, Aksel Jensen, A. Hartington
Andersen (tidvis bosatt i USA) och S. Rose, under
det att Finland sedan 1910 haft många av
världens bästa, bröderna T., W. och H.
Kolehmai-nen, A. Stenroos, M. Marttelin, A. Toivonen
och V. Muinonen. Även P. Nurmi tävlade 1932
i maratonlöpning och nådde världens hittills
bästa tid, 2t22m3,8s på 40 200 m, men
suspenderades s. å. Han deltog sedan aldrig i
tävlingar i maratonlöpning.
Professionella maratonlopp.
Ären 1908—11 voro professionella
maratontävlingar mycket populära i USA.
I dessa deltogo i konkurrens med J. J.
Hayes, USA, P. Dorando, Italien, H. S:t
Yves, Frankrike, och C. Hefferon,
Sydafrika, även svenskarna J. Svanberg, G.
Ljungström och Thure Johansson.
Svenskarna, som hade tränaren E. Hjertberg
som manager, vunno många lopp. Bl. a.
segrade Svanberg 1909 i Chicago i en
löpning, där segraren erhöll 7 500 dollar
(omkring 28 000 kr.). S.L.
Teknik och taktik.
Tekniken överensstämmer i
huvudsak med den vid ->långdistanslöpning.
Fötterna nå marken rakt
under höften med hälen
snuddande vid marken.
Frånskjut-ningen är ej så kraftig, att
löparen går högt upp på tå.
Efter frånskjutningen pendlas
benet framåt böjt i knäleden
så mycket, att hälen är något
lägre än knäet.
Taktiken går ut på att
avpassa hastigheten mil för mil,
så att löparen har krafter att
möta varje attack från
motståndarna under sista (fjärde)
milen. Det är bäst att
beräkna loppet så, att de 2 sista
milen kunna löpas snabbare
än de första.
Om de 2 första milen löpas på t. ex. Itl5m
(första milen på 37 och andra på 38m), böra de
2 sista kunna löpas på ltl3m (37 och 36m). En
löpare, som är god för 2.40, bör löpa första
halva sträckan på 1.21 (40 och 41) samt sista
på 1.19 (40 och 39).
Träning.
Konditionsträningen.
Konditionen tränas upp genom promenader
4 gånger i veckan under 1—2 tim., 2 gånger i
månaden utsträckta till 3—5t, skidåkning eller
bandyspel 1—2 gånger, en orienteringslöpning
1 gång i veckan och idrottsgymnastik 20m
dagligen.
Specialträningen.
Uthållighetsträningen bör omfatta löpning
1—H30m två ggr i veckan på skogsstigar i ett
tempo, som måste ligga under tävlingstempot
på sträckan, t. ex. 4m 30s per km, om löparen
är god för en medelfart av 4m per km. Under
1 av veckans övriga dagar bör hela sträckan
(4 mil) tillryggaläggas. Under första
tränings-veckan bör den avverkas som promenad. Andra
träningsveckan går man första milen, löper
andra och går tredje och fjärde. Tredje veckan
går man första och tredje samt löper andra och
fjärde milen. Fjärde veckan går man första
samt löper andra, tredje och fjärde milen.
Femte veckan löper man första, andra och
tredje samt går fjärde milen. Sjätte veckan
löper man hela sträckan på tid. Sjunde göres
en långpromenad under 5—6t i skogsterräng.
Av vikt är att lägga in en eller annan vilodag,
när man känner sig ohågad för träning.
Olustkänslan är vanligen det första varningstecknet
till att överträning hotar.
Man bibehåller under den fortsatta träningen
uthålligheten dels genom att deltaga i tävlingar,
313
316
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
