- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 5. Lahtis-Röse /
409-410

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Militärstafetten, av överste Bertil Uggla - Mille Miglia - Miller, Franz - Miller, William

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MILLER, W.

Mille Migliabanan. Den heldragna linjen visar
tävlingssträckan 1927—37, den prickade
ändringarna till 1938 års bana.

nerligen hård och jämnare än tidigare, även
om Dalregementet ånyo vann en överlägsen
seger. Publikintresset var utomordentligt, och
»Stora Militärstafetten» har alla utsikter att
bliva en av Sveriges främsta idrottstävlingar.

1) Dalregementet 2t31m; 2) Bodens
artilleriregemente 2.35,05 ; 3) Värmlands regemente

2.35,45; 4) Svea livgarde 2.35,52.

-*-

MILLE MIGLIA.

Mille Miglialoppet, off. Coppa delle
Mille Miglia, var världens förnämsta
landsvägstävling för sportvagnar och
Italiens största motorsportevenemang. Det
arrangerades årligen 1927—38 i april
av Reale Automobile Club dltalias
Bresciaavdelning.

Tävlingen kördes med start och mål i Brescia
över c:a 1 000 eng. mil (mille miglia), vanligen
1615—1 650 km, på oavspärrade vägar i norra
och mellersta Italien. Stora krav ställdes på
förarskickligheten genom att loppet gick över
de mest skilda typer av vägar, från linjeraka
autostrador till slingrande och smala
bergsvägar över Apenninerna, som måste passeras
två gånger. Därtill kom att de tävlande måste
köra genom ett 40-tal städer.

»Tusenmilaloppet», som årligen samlade
omkring 100 deltagande vagnar, startades t. o. m.
1933 på middagen, varigenom förarna
tvingades köra större delen av sträckan i mörker,

men fr. o. m. 1934 ändrades detta genom att
starten skedde kl. 4 på morgonen.

Tävlingen omfattade ursprungligen både
öppna och täckta sportvagnar samt bruksvagnar
men från 1934 endast rena sportvagnar (med
en förare och en avbytare), som sedan 1932
voro indelade i sex klasser enligt den
internationella klassindelningen. År 1936 funnos
dessutom tre klasser för vagnar drivna med
bränslesurrogat, och 1938, då 141 vagnar
startade, var tävlingen ytterligare indelad i en
nationell och en internationell grupp med skilda
klasser för vagnar med och utan kompressor.

Under tävlingen 1938 inträffade i Bologna en
olyckshändelse, varvid flera åskådare dödades,
varför tävlingen sedan dess ej körts.

Segrare ha varit: 1927 F. Minoia och Morandi,
O. M., 77,238 km/tim.; 1928 G. Campari och G.
Ramponi, Alfa-Romeo, 84,12*; 1929 G. Campari och
G. Ramponi, Alfa-Romeo, 83,688; 1930 T. Nuvolari
och Guidotti, Alfa-Romeo, 100,450; 1931 R. Caracciola
och Sebastian, Mercedes, 101,146; 1932 M. Borzacchini
och Bignan, Alfa-Romeo, 109,884; 1933 T. Nuvolari
och Compagnoni, Alfa-Romeo, 108,572; 1934 A. Varzi
och Bignan, Alfa-Romeo, 114,307; 1935 C. Pintacuda
och Della Stufa, Alfa-Romeo, 114,753; 1936 A. Brivio
och Ongaro, Alfa-Romeo, 121,622; 1937 C. Pintacuda
och Mambelli, Alfa-Romeo, 114,747; 1938 C. Biondetti
och Stefani, Alfa-Romeo, 135,391 km/tim. De sist
nämnda tjänstgjorde som mekaniker och reservförare.

Körtiden för segraren 1927 var 21t4m48s och
1938 lit 58m 29s. Den förare, som hade kortaste
körtiden till kontrollen i Rom, erhöll ->-Coppa
Mussolini.

Som en ersättning för Mille Miglia kördes
1940 Gran Premio di Brescia på en
landsvägsträcka Brescia—Cremona—Mantova—
Brescia, 9 varv (c:a
1 575 km). Segrare blevo
W. Bäumer och H.
von Hahnstein, B. M. W.
(166,709 km/tim.). B. L.

Miller, Franz,
tysk idrottsledare (f.
189 5 22/„),
sportjournalist i München,
anses som världens
bäste starter i fri
idrott.

Miller, som tidigare
var god
medeldistanslöpare, tjänstgjorde som
starter vid OS 1928, 32
och 36. Han har en
ovanlig förmåga att
vinna löparnas tillit och
därigenom åstadkomma
jämna och korrekta
starter. S. L.

Miller [mi’la], William, amerikansk
friidrottsman, vann vid OS 1932
guldmedalj i stavhopp på 431 cm (världsrekord).

Han blev aldrig USA-mästare, och hans
olympiska seger var oväntad.

F. Miller, starter vid
tre OS.

409

410

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:12:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/5/0247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free