Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksskyttetävling, av redaktör K. A. Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RIKSSKYTTETÄVLING
Slutomgången i mästerskapet vid partiella riksskyttetävlingen i Falun 1931. Fr. v. John Johansson,
Linköping, F. Schörling, Katrineholm, Edvard Eriksson (»Jumkilaren»), Uppsala (nu Västerås),
I. Jarl, Östermalms skf, Stockholm.
300 m. Långdistansskjutningen synes f. n. vara
ställd på avskrivning.
Ären 1897—1910 förekommo andra, stundom
egenartade tävlingsformer. Sålunda avslutades
mästerskapstävlingen 1910 med en
snabbskjutning mot J/3-figur på 300 m: obegränsat antal
skott på 30 sek.
Riksskyttetävlingarnas omfattning har gjort
det nödvändigt att fördela dem på flera
(vanligen tre) dagar. I Malmö 1914 tvingades man att
stryka provskotten för samtliga tävlingar utom
huvudskjutningen. Vid 1943 års
riksskyttetäv-ling är dagsprogrammet följande:
Torsdag: pistolfältskjutning (för första gången)
och stridsskjutning. Fredag: banskjutningar,
klass 5 och 4, fältskjutning, klass 3 och 2.
Lördag: fältskjutning, klass 5 och 4,
banskjutningar, klass 3 och 2. Söndag: lagtävling mellan
förbunden, mästerskap och prisutdelning.
Anordningar utanför skytteprogrammet.
Skytterörelsens fosterländska karaktär har
vid riksskyttetävlingarna givit anledning till
anslående festligheter av olika slag. Vid flera
tillfällen, särskilt 1910 och 1915, anordnades
även idrottstävlingar under riksskyttedagarna.
En liknande kombination av idrott och skytte
förekom även i Malmö 1914 (-^-Baltiska
Spelen) och i Göteborg 1923 (^-Göteborgsspelen).
På grund av de nedsatta biljettpriser, som
järnvägarna tillämpat för deltagarna i
riks-skyttetävlingar, anmälde sig tidigare många
skyttar blott för att få en billig semesterresa
och togo ej skjutningen så allvarligt. Numera
ha dock tävlingarna en utpräglat sportslig
karaktär.
Organisation.
Ett långvarigt förberedelsearbete uppdelat på
många kommittéer har varit nödvändigt,
särskilt vid de större riksskyttetävlingarna.
Ordnandet av resor till Stockholm, inkvartering,
kommunikationer mellan skjutbanorna,
utspisning, prisanskaffning och prisutdelning ha krävt
stor apparat utöver tävlingsledning och
expedition. Praktiskt taget alla skjutningar ha
utförts på korta tider. Protokollföringen sker i
markörgraven, och skytten får en kopia av
protokollet.
Värde.
Riksskyttetävlingarna äro oupplösligt
förknippade med den svenska skytterörelsens
utveckling. Trots uppenbara sportsliga brister ha de
betytt oerhört mycket för att sammansvetsa
skyttarna från olika landsändar och komma
dem att känna sig som kamrater och som
medlemmar i en väldig folkrörelse med höga ideella
mål. De stora penningprisen och värdefulla
hedersprisen utgjorde också tidigare en stark
lockelse och äro alltjämt en nödvändig
stimulans, så mycket mer som skyttarna själva få
kosta på sig resan och dessutom 20—35 kr.
i tävlingsavgifter.
Tävlingsstatistik.
I nedanstående statistik äro samtliga segrare i de
ordinarie tävlingarna upptagna, i skolskjutning för
förbundslag de två bästa lagen samt dessutom andra
märkliga resultat.
Stora riksskyttetävlingar.
Under denna rubrik äro allmänna, med
statsunderstöd anordnade riksskyttetävlingar upptagna.
1897 i Stockholm (klass 1, 2, 3; 2 506
delt.): Huvudskjutning: 1) B. A. Reinholdson, öster-
1151
Tryckt ls/7 43
1152
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
