Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Roddsport - Roddsportens historia, av fil. kand. Åke Svahn - Roddsporten i Danmark - Roddsporten i Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RODDSP ORT
Bild 16. Norske Studenters Roklub, som är
Norges största roddförening, äger detta båthus
på Bygdöy i Oslo.
tillkom redan 1887 och är det danska
riksidrottsförbundets äldsta specialförbund.
Tävlingar på 1860-talet.
Den första kända danska roddtävlingen ägde
rum 8 sept. 1867 vid Taarbæk, varvid även
fiskare med sina yrkesbåtar och sjökadetter med
skeppsbåtar deltogo. Är 1868 hölls 27 sept. en
regatta vid Bellevue (se bild 8), varjämte såväl
Roforeningen Kvik och Handels- og
Kontorist-Foreningens Kaproningsselskab som
Mediciner-nes Roforening deltogo i den stora roddregattan
i Hälsingborg 14 juli 1868, då danskarna vunno
tre av fem första pris (se sp. 1188—90).
Danmark är Nordens främsta roddarland.
Inom tävlingsrodden ha danskarna
vunnit 60 NM och även haft flera
internationella framgångar. Till dessa har bl. a.
bidragit det planmässiga arbete, som det
danska roddförbundet sedan 1920-talet
bedrivit för att höja den roddtekniska
nivån genom utbildandet av
instruktörer m. m. De klubbar, som
tävlingsmäs-sigt nått de bästa resultaten under sista
årtiondet, äro Danske Studenters Roklub,
Köbenhavns Roklub och Sorö Roklub.
Förbundet utsände först sin instruktör P. V.
Ernst till olika klubbar. År 1924 övergick man
emellertid till årliga instruktionskurser i
Köpenhamn, sedan 1927 på ->011erups Gymnastik
-höjskole. Dessa kurser ha varit av största
betydelse för den danska roddsportens utveckling.
Flera danska klubbar hade på 1930-talet
utländska tränare; bl. a. var flerfaldige
världsmästaren i single sculls, engelsmannen E. Barry,
engagerad av Danske Studenters Roklub.
Vid OS 1912 vunno danskarna genom
Nyköbing Falster Roklubs berömda »Smedehold»
guldmedaljerna i inriggade fyror, och vid OS
1936 hade Danmark fyra roddlag med i
finalerna; ett av dem, Sorö Roklubs tvåa utan
styrman, hemförde silvermedaljerna.
Sedan 1929 ha danska roddare varje år
deltagit i EM och 1930 och 33 genom Sorö Roklub
vunnit EM i fyror med styrman, resp. fyror
utan styrman. Den internationellt
betydelsefullaste av de i Danmark anordnade
roddtävling-ama är den årliga regattan på Bagsværd Sö,
där under årens lopp en rad nationer tävlat.
I Danmark utövas ej endast kapprodd utan
även och i rätt stor utsträckning långtursrodd,
och 1942 företogos 325 långfärder på sammanlagt
725,9 mil. Även som motionssport är rodden
synnerligen uppskattad, bl. a. av damerna.
En anmärkningsvärd långfärd företogs redan
1902, då Svendborg Roklub rodde fram och
åter till Hamburg på 13 dagar. År 1916 rodde
ett lag från Akademisk Roklub Köpenhamn—
Stockholm, och 1925 anordnade Dansk Förening
for Rosport en allmän långfärd till
sönderjyd-ska farvatten och 1938 till Oslo. De danska
långfärdsroddarna äro organiserade i särskilda
sektioner inom roddklubbarna.
Av Dansk Förening for Rosports c:a 12 000
medl. äro c:a 3 000 kvinnor. År 1901 stiftades
den första specialklubben för damrodd,
Da-mernes Roklub, i. Hellerup.
Roddsporten i Norge.
Urgammal »bruksbåtsrodd».
Genom sin långa fjordkust och sina
många insjöar och älvar erbjuder Norge
synnerligen goda förutsättningar för rodd.
Denna idrott har också gamla traditioner
bland den norska fiskarbefolkningen, och
långt innan den moderna roddsporten i
slutet av 1870-talet började få insteg i
landet, förekom kapprodd, ofta i förening
med kappsegling.
Som exempel på en dylik kombinerad
segel-och roddregatta (av jämförelsevis sent datum)
kunna nämnas de stora tävlingar, som höllos i
Stavanger 1868. I Bergen brukade traktens
fiskare och sjömän fira 17 maj genom
roddtäv-lingar med s. k. bruksbåtar. Så småningom
utvecklades bruksbåtarna till lätta och ranka
farkoster, byggda uteslutande för kapprodd.
Bergen hade på sin tid 6—8 klubbar, som bedrevo
»bruksbåtsrodd», och ännu så sent som 1917
stiftades vid Oslofjorden en klubb för dylik
rodd (den övergick dock efter några år till
moderna kapproddbåtar).
Englandsfarande norrmän införde den moderna
roddsporten.
Norges första roddklubb, Fredriksstad
Roklub, stiftades våren 1877, och s. å. i
augusti hölls i Hankösundet mellan ett
lag från Fredriksstad och ett från Oslo
den första kapprodden med engelska
kapproddbåtar.
1175 1199
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
