Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rovfågeljakt, av överste Bertil Burén - Royal and Ancient Golf Club of Saint Andrews - Royal Ascot - Royal Automobile Club
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROYAL AND ANCIENT GOLF CLUB OF SAINT ANDREWS
aldrig samma utbredning som hos hanen och
saknas stundom helt och hållet. Ungfåglarna
ha mörkbrun rygg med ljusare fjäderkanter,
men undersidan är tvärrandig i motsats till
hos duvhökens ungar.
Sparvhöken finnes över hela Europa och går
norrut, så långt skog finnes. Han uppsöker för
häckning 40- à 50-årig blandskog, där han oftast
bygger sitt bo i gran. Honan värper 3—5
vit-aktiga ägg, vackert tecknade med rödbruna
fläckar. Ungarna uppfödas med småfåglar,
smärre gnagare, ungar av järpe och orre m. m.
Sparvhöken skjutes ungefär på samma sätt som
duvhöken: vid boet genom att man inväntar
honom och sedan ungarna lämnat boet medelst
lockpipa eller vid rov, som han skrämts ifrån.
Han kommer ofta dag efter dag vid samma
klockslag fram till gårdarna för att fånga
gråsparvar, varvid man kan få tillfälle till skott.
Övriga dagrovfåglar.
Falkarna äro enligt lag skyddade under tiden
1/3—31/a. De skiljas lätt från hökar och andra
rovfåglar genom att de ha ett tandliknande
utskott bakom övernäbbens spets. De ha alla
brun iris. Under flykten äro de även lätta att
igenkänna på sina långa, spetsiga vingar och
sitt från hökarna vitt skilda jaktsätt.
Den största av falkarna är jaktfalken (Falco
rusticolus), numera sällsynt förekommande i
Skandinaviens fjälltrakter. Tillika med
pilgrimsfalken (Falco peregrinus) förväxlas han
stundom med duvhöken. De hos oss
förekommande mindre falkarterna, lärkfalken (Falco
subbuteo), sten- eller dvärgfalken (Falco
colum-barius) och tornfalken (Falco tinnunculus) få
ej sällan kläda skott för sparvhöken.
Våra båda örnarter, kungsörnen (Aquila
chrysaëtos) och havsörnen (Haliaëtus albicilla),
äro lätta att igenkänna på sin storlek. De
skiljas bl. a. på att kungsörnen har fjäderklädda
tarser. I flykten är havsörnen kortare på grund
av sin kortare stjärt, örnarna äro t. v.
förbjudna året om. Detsamma är förhållandet med
gladan (Milvus milvus), som ej kan förväxlas
med andra arter på grund av sin djupt kluvna
stjärt. Även fiskgjusen (Pandion haliaëtus) är
lätt igenkänd på sin helt vita undersida och
sina blygrå, för fasthållande av fisk
konstruerade fötter. Han är förbjuden Va—31/s och
endast föremål för jakt vid fiskodlingar.
Även vråkarna åtnjuta skydd Va—31/s- Av
dem förväxlas bivråken (Pernis apivorus) lätt
med duvhöken på grund av sin långa stjärt och
sin gula iris. Fjällvråken (Buteo lagopus)
skiljes genom sina ludna tarser och sin ljusare
dräkt lätt från ormvråken (Buteo buteo), som
i huvudsak är mörkbrun.
Till dagrovfåglarna höra slutligen
kärrhökarna: blå kärrhöken (Circus cyaneus), vars hona,
trots sitt namn, är brun, bruna kärrhöken
(Circus aeruginosus), stäpphöken (Circus macrourus)
och mindre kärrhöken (Circus pygargus).
Samtliga kärrhökar äro i lag skyddade året om. De
äro även sällsynta och de två sistnämnda ar-
terna endast sporadiskt förekommande hos oss.
De kräva sjöar med stora vassar.
Nattrovfåglar.
Ugglorna äro alla skyddade tiden V3—3Vg.
De hos oss förekommande arterna äro berguven
(Bubo bubo), fjällugglan (Nyctea scandiaca),
lappugglan (Strix nebulösa lapponica),
slagugglan (Strix uralensis), kattugglan (Strix
aluco), hornugglan (Asio otus), jordugglan
(Asio flammeus), pärlugglan (Aegolius
fune-reus), hökugglan (Surnia ulula), sparvugglan
(Glaucidium passerinum) och tornugglan (Tyto
alba guttata).
Av ugglorna gör berguven givetvis stor skada
på det matnyttiga vilda, där han förekommer,
men han är numera så sällsynt, att detta saknar
betydelse. Han är även skyddad året om i hela
Götaland samt på kronans mark i övriga län.
Även fjällugglan gör stundom stort avbräck på
ripbeståndet. Kattugglan kan under vintern
härja svårt bland rapphöns och fasaner och blir
då någon gång föremål för jakt, varvid man
söker gissa sig till var hon sitter gömd under
dagen och skjuter henne, då hon lyfter. I regel
söker man dock i stället komma åt henne med
fångstapparater, t. ex. slagnät.
A
V
Royal and Ancient Golf Club of Saint
Andrews [rå^ol änd e’’n[ant gålf klab åv
sint ä’ndroz] i S:t Andrews, Skottland,
är världens ledande golforganisation.
Den bildades 1754 som S:t Andrews Golf Club
och fick sitt nuvarande namn 1834. År 1840
uppfördes ett stort klubbhus vid banans 18.
hål (->-Saint Andrews). Genom sin ålder och
sina traditioner samt genom sitt stora
medlemsantal (1942 omkring 1150) har klubben fått
en särställning inom golfvärlden. Genom olika
kommittéer fastställer den och tolkar reglerna
(Rules of Golf Committee), fastställer systemet
för bestämmande av standard scratch score och
handicap (British Golf Unions’ Joint Advisory
Council) och anordnar sedan 1919 brittiska
amatör- och öppna mästerskapstävlingarna (Royal
and Ancient Championship Committee). Sekr.
sedan 1912 är H. Gullen. Jfr Golfförbund. G. T-l.
Royal Ascot [rå^al ä’skat] är en ofta
förekommande benämning på
->Ascot-veckan.
Royal Automobile Club [rå^sl
å’tåmå-bil klab], förk. R. A. C., är den ledande
automobilklubben i England och en av
världens största motororganisationer.
R. A. C. grundades 1897 som Automobile Club
of Great Britain and Ireland och antog sitt
nuvarande namn 1907. Klubben är ansluten till
A. I. A. C. R. sedan dess grundande 1904.
Auto-Cycle Union (för motorcykelsport) och Royal
Motor Yacht Club (motorbåtssport) voro
ursprungligen underavdelningar av R. A. C.
R. A. C. kontrollerar all automobilsport i
1253
1264
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
