Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skolidrott - Skolidrottsdagar - Skolidrottsförbundet, eg. Sveriges Skolungdoms Gymnastik- och Idrottsförbund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOLIDROTTSDAGAR
materiel, anställde skidinstruktörer och 1883—
1926 underhöll kälkbackar i Humlegården. För
skyttesporten har sedan 1868 -^-Föreningen för
Befrämjande av Skolungdomens Vapenövningar
verkat, och dess sedan 1877 årligen anordnade
tävlingsskjutning har givit upphov till
->-Skol-ungdomens riksskyttetävling.
De första större allmänna skoltävlingarna i
fri idrott i Sverige anordnades 1902 av Malmö
läroverks IF (st. 1901). Sedan idrotten åren
därefter skjutit fart vid en stor del av landets
läroverk, tillkommo -^-Skolungdomens
hösttävlingar och -^-Skolungdomens
vinteridrotts-tävlingar. Dessa inofficiella skol-SM ha,
liksom andra omfattande tävlingar, haft stor
betydelse för skolidrottens popularisering.
Nämnas må fotbollsturneringen om Kronprinsens
pokal (sedan 1914), lagtävlingar i fri idrott och
inomhusidrott mellan landets skolor (sedan
1917), »stadsmatcher» i skolidrott (de första
1925—27 mellan folkskolorna i Stockholm,
Göteborg och Malmö i fri idrott och handboll),
distriktstävlingar, »skol-DM» (sedan 1934) och
»Folkskoleolympiader» vartannat år sedan 1942.
Årligen utdelas av Sveriges Centralförening
för Idrottens Främjande ->-Idrottsskölden, dels
som premium till bästa eleven i idrott vid varje
läroverk (sedan 1906), dels vid olika tävlingar
mellan skolorna.
Den första »skolidrottslandskampen» i fri
idrott utkämpades 1937 mot Finland. Då
deltogo bl. a. Arne Andersson på 1 500 m samt H.
Willny, A. Duregård (Persson) och Stig
Håkansson — några av de många elitidrottsmän,
som skolidrotten fört fram. Vidare höllos 1937
de första »nordiska vinterspelen» för
skolungdom med deltagare från Sverige, Norge och
Finland.
Efter tillkomsten 1916 av
-^»-Skolidrottsförbundet har idrotten alltmer vunnit insteg även i
folkskolorna. Förbundets snabba tillväxt (från
19 föreningar 1916 till 2 226 år 1946) kan
framför allt tillskrivas -^-Skolidrottsmärket och en
effektivare utbildning av skolidrottsledare.
Genom införandet av obligatoriska
friluftsdagar i alla skolor har skolidrottens betydelse
understrukits och dess bedrivande väsentligt
underlättats. För skolungdomens friluftsliv ha
Skid- och Friluftsfrämjandet och S. T.F.
nedlagt ett gagnande arbete, bl. a. genom
medverkan vid -^-Skolungdomens fjällfärder —
liksom Svenska Livräddningssällskapet och
Sim-främjandet på sina speciella områden. De många
propagandamärkena ha också haft stor betydelse.
Litteraturanvisningar. Skolidrotten i Sverige
1916—41 skildras i Skolidrottsförbundets
jubileumsbok (1941). Av handböcker må nämnas
N. Hellsten m. fi., »Skolidrottsdagarnas
användande» (1929, 2. uppl. 1933), I. Holm och H.
Lindau, »Handbok för skolornas idrottsledare»
(1934), V. Rahmqvist, »Träning och tävling»
(1938, utg. på uppdrag av
Skolidrottsförbundet), samt N. Hellsten, K. Särner och R.
Pål-man, »Friluftsdagarnas användande» (1939).
Kungl. Skolöverstyrelsen har i bokform utgivit
»Anvisningar för folkskolornas friluftsdagar»
(1942) och »Anvisningar för de högre
läroanstalternas friluftsdagar» (1944). Sedan 1934
utgives Skolungdomens idrottsbok (från 1940
Ungdomens idrottsbok). Th. A-d; S. T.
Skolidrottsdagar, äldre benämning i
Sverige på ->-friluftsdagar.
Ar 1942 utökades antalet friluftsdagar i
folkskolorna till att i sådana med heltidsläsning
omfatta 8—10 dagar per läsår i städer och
stads-liknande samhällen och 6—10 dagar i andra orter.
Skolidrottsförbundet, eg. Sveriges
Skolungdoms Gymnastik- och
Idrottsförbund, som är sidoordnat
med Riksidrottsförbundets specialförbund,
tillkom 1915 men upptog verksamheten
först året därpå.
Första försöket att organisera ett
landsförbund för skolidrotten gjordes 1912, och planerna
utformades av skolsektionen i en av
Riksidrottsförbundet 1913 tillsatt
utredningskommitté.
I Skolidrottsförbundets styrelse, som består
av 15 personer, ingå 2 representanter från
Skolöverstyrelsen, 3 från Riksidrottsförbundet samt
10 ledamöter valda vid förbundsmöte. En
ledamot, som skall vara läkare, tillsättes av styrel-
sen. Dessutom ingå som adj. led. representanter
för G. C. I., Kungl, överstyrelsen för
Yrkesutbildning samt 5 lärarorganisationer.
Verkställande utskott och kansli äro förlagda till
Stockholm.
Skolidrottsförbundet är vid behandling av
frågor om amatörskap och idrottstekniska
frågor underställt resp. specialförbund. Om dess
representation vid Idrottsriksdagen se art.
Riksidrottsförbundet, sp. 1137.
Förbundet, som sedan 1919 utdelar
-^-skolidrottsmärket, har bl. a. anordnat lagtävlingar
mellan skolor i fri idrott (från 1917) och
inomhusidrott (1924) samt distriktstävlingar i fri
idrott (1934), vinteridrott (1935) och simning
(1936). Efter förbundets tillkomst ha
->Skol-ungdomens hösttävlingar och -^-Skolungdomens
vinteridrottstävlingar anordnats på uppdrag av
detta.
Förbundet har tagit initiativet till nordiska
skolidrottskongresser (från 1921) och bedrivit
en omfattande kursverksamhet för
ungdomsidrottsledare samt är representerat i
->Skol-idrottskommittén.
327
328
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
