Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skolungdomens hösttävlingar - Skolungdomens i Stockholm Skytteförening - Skolungdomens riksskyttetävling - Skolungdomens vinteridrottstävlingar - Skolåkning - Skonare, skonert →Segelfartyg - Skot - Skotska cupen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOLUNGDOMENS I STOCKHOLM SKYTTEFÖRENING
sex bästa i varje gren, individuellt och i
sta-fettlöpning (1924—38 dubbel poäng i stafett).
För att vinna den första »kungakannan»
fordrades 3 segrar, för de följande 5. Den första
vanns 1923 för alltid av Lundsberg, den andra
1932 av Södra Latin, Stockholm. Vinnare ha
varit:
1915 Sundsvall 34 p, 1916 Nya Elementar 23,
1917 Beskowska 18, 1918 Norra Real 23, 1919 Norra
Real 44, 1920 Djursholm 47, 1921 Lundsberg 35,
1922 Lundsberg 61 V), 1923 Lundsberg 32, 1924
Lundsberg 35, 1925 Södra Latin 36, 1926 Södra
Latin 55, 1927 Södra Latin 36, 1928 Södra Latin 39,
1929 Karolinska, Örebro, 46, 1930 östra Real 35,
1931 Jönköping 27, 1932 Södra Latin 33, 1933
Sundsvall 24, 1934 Södra Latin 22, 1935
Katrineholm 21, 1936 Södra Latin 31,5, 1937 Norrköping 27,
1938 Norrköping 33, 1939 Norrköping 20. 1940
Norra Latin 26, 1941 Norra Latin 14, 1942 Västerås
13, 1943 Söderhamn 20, 1944 Östra Real C4, 1945
Hvitfeldtska lärov., Gbg, 23. S. L.
Skolungdomens i Stockholm
Skytteförening, stiftad 16 jan. 1902 för att utöva
kontroll över skytteverksamheten vid
Stockholmsskolorna, är med 1277
skyttar (1945) och 19 avdelningar en av de
största skytteföreningarna i Sverige.
Föreningen var en av initiativtagarna till
Stora Skuggans skjutbana, där dess
medlemmar fortfarande skjuta och där dess
skjutpaviljong ligger.
Föreningen ger sina rekryter 50 fria skott och
de övriga klasserna nedsatt ammunitionsavgift.
Ordf. ha varit: C. Lundberg 1902—07, C.
Svedelius 1908—29, B. Söderborg 1930—39, G. Iverus
1040—41 och A. Björkeson sedan 1942. G. W-m.
Skolungdomens riksskyttetävling,
Sveriges äldsta större skolidrottstävling,
började 1877 med deltagare från läroverk och
folkskolor i Stockholm och har i regel ägt
rum varje år under september månad.
Stiftare och anordnare var -^-Föreningen för
Befrämjande av Skolungdomens Vapenövningar,
som alla år svarat för anordningarna, från 1919
i samarbete med Skytteförbundens
Överstyrelse. Av de 400 deltagarna vid tävlingen 1877
sköto de yngre med salongsgevär, de äldre,
»skarpskyttarna», med remingtongevär på 600
fots (c:a 178 m) avstånd. Programmet upptar
nu skolskjutning och fältskjutning (sedan 1915).
Utom individuella pris tävlas även om flera
vandringspris för lag. Intresset har varit i
ständigt stigande, och på 1940-talet ha deltagarna
uppgått till c:a 1000 från 90 läroanstalter. Till
tävlingarnas festliga ram brukar höra uppmarsch
från Kungsträdgården (där korum tidigare
hölls) till prisutdelningen på Skansen.
Högsta möjliga poäng: 1907—23 200, 1924 250,
1925—37 200, 1938—40 240, 1941—45 200.
Segrare ha varit: 1907 A. König, Sundsvall, 188
p.; 1908 G. Thybom, Gbgs h. a. 1., 197; 1909 A.
Larsson, Norra Real, 194; 1910 M. Lilliecreutz,
Lunds h. a. 1., 191; 1911 .0. Holmgren, Norra
Latin, 190; 1912 O. Berlin, Lunds h. a. 1., 193; 1913
N. Romander. österm. lärov., 191; 1914 Ingen
tävling; 1915 Mård, JSstj-a Real, 187; 1916 Odguist,
329
östra Real, 192; 1917 Hammarstrand, Gbgs h. a. 1.,
189; 1918 Ingen tävling; 1919 G. Arnberg,
Uppsala h. a. 1., 183; 1920 A. Nylén, Gbgs h. a. 1.,
179; 1921 H. Svedberg, Falu h. a. 1., 176; 1922 E.
Steen, Örebro tekn. gymn., 181; 1923 G. Thimgren,
Gbgs h. a. I., 180; 1924 I. Lundquist, Lunds
katedralskola, 217; 1925 P. Gunnarsson, Lundsberg,
187; 1926 P. Gunnarsson, Lundsberg, 195; 1927
N. Ericsson, Uppsala ensk. gymn., 169; 1928 R.
Kostman, Norra Latin, 181; 1929 G. Ahlner, Södra
Latin, 193; 1930 S. A. Pettersson, Örebro tekn.
gymn., 186; 1931 R. Lindblad, Örebro tekn. gymn.,
186; 1932 S. Nordström, Beskowska, 195; 1933 S.
Nordström, Beskowska, 190; 1934 S. Nordström,
Beskowska, 198; 1935 S. Nordström, Beskowska,
197; 1936 P. Naumburg, Djursholm, 197; 1937 T.
Dahlin, Södra Latin, 191; 1938 E. Johansson,
S. T. I., 207; 1939 H. Hansen, Eslövs h. a. 1., 202;
1940 S. Gottvall, S. T. I., 204; 1941 B. Thorpert,
Uddevalla h. a. 1., 167; 1942 S. Söderberg,
Karlstads h. a. 1., 179; 1943 L. O. Johansson,
Falkenberg, 178; 1944 L. O. Johansson, Hälsingborg, 183;
1945 E. Engström, S. T. I., 177.
Skolungdomens vinteridrottstävlingar
arrangerades årligen i åldersklasser i
Stockholm åren 1909—36 av en
Skidfräm-jandet och SASK närstående kommitté,
vanligen på fettisdagen samt stundom
söndagen och måndagen före densamma,
omfattande skid- och skridskotävlingar,
vanligen även skridskosegling samt
(t. o. m. 1924) simning. Skridskotävlingar
hade dock redan tidigare (sedan 1906)
arrangerats av SASK.
Sedan 1937 arrangeras tävlingarna av
Skolidrottsförbundet, som förlagt dem till
olika platser i landet, från 1944 som
»landsdelstävlingar» på en plats i
vardera Götaland, Svealand och Norrland.
Programmet omfattar numera
längdlöpning, backhoppning och slalom (sedan
1938) på skidor samt hastighets- och
konståkning på skridsko. Längsta
distanser äro på skidor 10 km, på skridskor
1500 m. S.L.
Skolåkning är en numera sällan
förekommande beteckning för den
obligatoriska åkningen i -^-konståkning på
skridsko (sp. 928).
Skonare, skonert -^-Segelfartyg.
Skot, sjöt., tåg, varmed segel
manövreras. Skotningsvinkel -^-Segling.
Skoten benämnas efter de segel de tillhöra,
såsom fockeskot, storeskot, märseskot,
klyverskot o. s. v. — Det hörn (horn) av seglet, i
vilket skotet fästes, kallas skothorn
(->-Segel-båt, sp. 91).
Att skota är att hala an skoten och
därigenom ge seglen önskad ställning i
förhållande till vinden. C. B. E.
_Skotska cupen, The Scottish Cup,
336
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
