Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skytteförbundens Överstyrelses förtjänstmedalj - Skyttemedaljen →Skyttemärken - Skyttemärken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKYTTEFÖRBUNDENS ÖVERSTYRELSES FÖRTJÄNSTMEDALJ
Skytteförbundens Överstyrelses
förtjänstmedalj utdelas för »hängivet,
förtjänstfullt och
framgångsrikt arbete för
den frivilliga
skytterörelsens främjande».
Förtjänstmedaljen, som
kan utdelas till
»välkänd och allmänt
aktad svensk
medborgare», finnes dels i guld
(för i regel minst 20
års betydande arbete
för skyttesaken),
instiftad 1907, dels i silver
(10 år), instiftad 1935.
Högst 2 guld- och 20
silvermedaljer bruka
utdelas varje år. En
särskild nämnd prövar
inlämnade förslag.
Medaljen (se bild), som är
av åttonde storleken,
bäres i mörkt
orangegult band. Till Vio 1945
hade 45 personer erhållit förtjänstmedaljen i
guld och 205 i silver. S. T.
Skyttemedalj ->Skyttemärken.
SKYTTEMÄRKEN.
Skyttemärken och liknande
utmärkelsetecken utdelas för vissa fullgjorda
kompetensprov av skyttets tre
riksorganisationer: Frivilliga skytte väsendet,
Svenska Sportskytteförbundet och Svenska
Pi-stolskytteförbundet (->Pistolskyttemär-ken).
Inom skytterörelsen förekomma
dessutom tre mycket spridda märken:
medlemsmärket — skyttenålen — det
av Stockholms-Tidningen instiftade
propagandamärket musketörmärket
(med dess avläggare
fältjägarmär-k e t) och det av Svenska Dagbladet in-
stiftade skidskyttemärket. Inom
skyttets länsförbund och föreningar
förekomma dessutom märken, seriemedaljer
och gevärssköldar för fullgjorda
kompetensprov, vunna lagsegrar o. d.
Inom försvaret utdelas särskilda
belöningar för skjutskicklighet. Vissa
->-jakt-skyttemärken utdelas av Svenska
Jägareförbundet.
Det frivilliga skytteväsendets märken.
Statens utmärkelsetecken äro:
skyttemärke (det »vanliga» skyttemärket) i stål
(i mindre format), brons, silver och guld;
lägre årtalsmärke i brons, silver och guld;
högre årtalsmärke i brons, silver och guld;
mästarmärke i brons, silver och guld;
riksmedalj i silver, diplom för riksmedalj
och riksmedalj i guld.
1909—13 utdelades årtalsmärke bestående av
en guldplåt att fästa på skyttemärket i guld,
1914—30 diplom för kompetenser till
årtalsmärken, fr. o. m. 1930 i form av intyg.
Det »vanliga» skyttemärket är nära
anknutet till skytterörelsens klassindelning på
(i stora drag) följande sätt: rekryterna erövra
stålmärke och flyttas efter vissa prestationer
till klass 1, 1-klassarna erövra bronsmärke och
flyttas till klass 2, 2-klassarna erövra
silvermärke och flyttas till klass 3, 3-klassarna
erövra guldmärke och flyttas till klass 4,
4-klas-sarna flyttas efter vissa prestationer till klass 5.
5-klassarna kunna erövra mästarmärket. Blott
en valör av märket kan erövras varje år, och
de 1946 gällande fordringarna framgå av
nedanstående tabell:
Avstånd i meter Poäng på Enl.
programmet för klass
tavla figurtavla
Stål 50 el. 100 82 — R
Brons 50 el. 200 42 25 1
Silver 300 43 25 2
Guld 300 45 27 3
Artalsm. 300 43 27 4 o.5
Mästarm. 300 46 29 5
Frivilliga skytteväsendets märken. Fr. v. »vanligt» skyttemärke, lägre årtalsmärke, högre
årtalsmärke, mästarmärke.
359 360
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
