Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slutspurt →Spurt - Slutstycke - Sluttävling →Final - Slå katten ur tunnan - Släcka - Släggkastning - Historik, av redaktör Sven Lindhagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLUTSPURT
Slutspurt ->Spurt.
Slutstycke är den vanligen med
handtag försedda delen av ett skjutvapens
mekanism, som baktill tillsluter patronläget.
Sluttävling ->Final.
Slå katten ur tunnan, en sedan
århundraden tillbaka hos allmogen
förekommande lek till häst, som kräver
skicklighet och påpasslighet av ryttaren.
Det gäller att ridande i galopp med en
påk krossa en mellan två stänger
upphängd tunna, där en katt är innesluten.
Sedermera, i humanare tider, ersattes
katten med en flaska brännvin e. d. I
Sverige har »slå katten ur tunnan»
fordom förekommit endast i västra Skåne;
leken är mera känd från kontinenten.
I Danmark har denna ryttarlek alltid stått
högt i kurs och utövas ännu i dag. Särskilt
bekanta äro festligheterna på Stora Magleby
på Amager vid Köpenhamn, då traktens
bönder möta upp på festligt pyntade hästar.
Ryttarna bära hög hatt, svart kostym och blanka
stövlar, och kavalkaden företrädes av två
ryttare med fanor. Äskådarantalet brukar uppgå
till åtskilliga tusen. Vanligen hållas dessa
tävlingar i fastlagen. Segraren blir förklarad som
kung och får välja sin drottning bland byns
flickor och öppna dansen med henne vid en
festlighet på byns värdshus.
I Skåne förekommer numera ofta »slå katten
ur tunnan» vid de sommarfester, som J. U. F„
S. L. U., idrotts- och skytteföreningar anordna.
På Skansen hör »slå katten ur tunnan»
regelbundet sedan institutionens börjän till
val-borgsmässofirandet. Här brukar en del av de
tävlande vara till fots. H. O.
Släcka (eng. släck, ty. schlacken), sjöt.,
är att släppa efter försiktigt på ett tåg
eller en kätting utan att därvid kasta loss.
SLÄGGKASTNING.
Släggkastning (eng. throwing the
hammer, fr. lancement de marteau, ty.
Ham-merwerfen, it. lancio del martello, ung.
kalapåcsvetés, da. Hammerkast, fi. mou-
karin heitto, no. sleggekast) tillhör
gruppen »tunga kast» i fri idrott och är
upptagen i standardprogrammet vid OS och
mästerskap.
INNEHALL.
Sp.
Historik, av redaktör Sven
Lindhagen .................. 411
Teknik, av idrottsinstruktör
Sep p Christmann,
Hamburg, och idrottsinstr. Sven
Lundgren, Köpenhamn____ 416
Träning, av Sepp Christmann
och Sven Lundgren........ 420
Träningsgymnastik, av
kapten Klas Sämer ............ 421
Värde, av docent Torgny
Sjöstrand ...................... 422
Tävlings- och rekordstatistik 424
Historik.
Släggkastning, som ursprungligen
utövades med en vanlig smedslägga, torde
— liksom alla »tunga kast» — från början
ha varit en irländsk idrott (->Irland, sp.
303). Vid kelternas utvandring till
Skottland (från omkring 300 e. Kr.) medförde
de sina nationella idrotter, bl. a.
släggkastning, som senare infördes till
England och blev ett omtyckt kraftprov, ej
minst vid hovet och bland stormännen.
Sålunda brukade Henrik VIII (1491—
1547) ofta briljera i släggkastning, likaså
under 1600-talet de båda första
Stuart-kungarna, och den vandrande sångaren
Randal Holmes omnämner i ett berömt
kväde släggkastning bland de olika
idrotter, som stormännen i Lancashire bedrevo
under 1500-talet. Senare kom denna
idrott ur modet och betecknas i Peachams
»Complete gentleman» som lämplig endast
för soldater. På Irland och vid
höglandsfesterna i Skottland höll sig
släggkastning kvar till vår tid.
Hur modern släggkastning kommit till.
Släggkastning upptogs från 1866 på
programmet för såväl de årliga
matcherna Oxford—Cambridge som engelska
mästerskapen. Grenen stod dock lågt i
anseende och utövades blott av ett fåtal.
Sålunda deltogo i mästerskapen före
1880-talet uteslutande studenter från de två
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
