Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stadion - Stadion, Stockholms →Stockholms Stadion - Stadslöpning - Stadslöpningen i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ST AD S LÖP NIN GE N 1 STOCKHOLM
se Olympiska Spel, sp. 779. Av andra stadier i
Grekland liknar det i Epidauros, i n. ö.
Peloponnesos, det olympiska. I Priene, i n. v. Mindre
Asien, är stadiet sammanbyggt med gymnasiet,
har på ena sidans mitt bänkar och ovanför
sittplatserna en pelarhall. Startändan är byggd
som en port i korintisk stil med 10
marmorpelare, mellan vilka låga skrank voro infalsade;
förmodligen kunde de samtidigt öppnas vid
starten. Väl bevarat är stadiet i Delfi, n. om
Korintiska viken, vid foten av berget
Parnassos. Det uppfördes förmodligen i slutet av
400-talet f. Kr. Runt banan, som var täckt med ett
lager vit sand, hade byggts en barriär och en
träställning för några få sittplatser. Dessutom
funnos startplatser och vändpelare samt
särskilda anordningar för femkampen. De ruiner,
som finnas kvar, äro från en av romaren
Hero-des Atticus omkr. 150 e. Kr. gjord
ombyggnad och visa stadiets senare utseende:
stämgaffelform, ena ändan rundad och försedd med
sittplatser, den andra öppen. Denna form har
också stadiet i Aten, som även det byggdes av
Atticus och återuppfördes till de första OS
1896. M. P:n N-n.
3. I modern tid användes uttrycket
stadion alltmera för att beteckna en stor
och modern idrottsplats och brukas även
i sammansättningar som tennisstadion,
simstadion, skidstadion etc.
Av de olympiska stadionanläggningarna
rymde Atens (1896 och 1906) 70 000, S:t Louis (1904)
25 000, Londons (1908) vid Shepherd’s Bush 70 000,
Stockholms (1912) 22 000, Antwerpens (1920) vid
Champs de Beerschot 40 000, Paris (1924) i
förstaden Colombes 45 000 (senare utbyggt till
60 000), Amsterdams (1928) 40 000, Los Angeles
(1932) 105 000 och Berlins (1936) 100 000,
samtliga siffror ungefärliga. — Vid OS i Paris 1900
användes Racing Club de France’s gräsplan i
Bois de Boulogne, rymmande 3 000 åskådare.
Berlins (nu rivna) stadion för de inställda OS
1916 rymde 30 000, Tokyos, Meiji Jingu Stadion,
utbyggdes för OS 1940 (även inställda) från
55 000 till 100 000, och Helsingfors för samma
OS rymmer 62 000.
Världens största idrottsplatser äro (oavsett
om de bära namnet stadion eller ej) Hampden
Park i Glasgow (ägare Queen’s Park) med
publikrekord på 149 547 betalande (med
fribiljetter säkerligen över 150 000), River Plate FC:s
plan i Buenos Ayres, avsedd för 150 000,
Wem-bley Stadium i London (rekord 126 047), Grant
Park i Chicago och Sesquicentennial Stadium
i Philadelphia, båda med plats för 125 000, Ibrox
Park i Glasgow (ägare Glasgow Rangers) med
publikrekordet 118 567, Los Angeles, Berlins och
Tokyos ovannämnda stadion samt Foro
Mus-solini i Rom med 100 000. I USA finnas 16
»stadiums» med plats för 60 000—90 000 åskådare, i
Storbritannien ha 20 fotbollsklubbar
publikrekord på sina idrottsplatser mellan 95 000 och
Vad som finnes kvar av det antika stadiet i
Delfi. På hitre kanten av planen synes
startlinjen. På dess plattor urskiljas rännor att
sätta fötterna i — de första kända startblocken
— och hål, i vilka de stolpar nedsattes som
skilde de tävlande åt.
60 000. I övriga länder finns sammanlagt
endast ett fåtal anläggningar med en
publikkapacitet på 60 000 personer. — Se i övrigt art.
Stockholms Stadion och översiktsartiklarna om resp.
länder. S. L.
Stadion, Stockholms -»Stockholms
Stadion.
Stadslöpning, individuellt lopp eller
(vanligen) stafettlopp på gator, är en i
Sverige sedan början av 1920-talet
mycket vanlig form av propagandatävlingar.
Mest känd i Europa är ->-Quer durch Berlin,
i Sverige ->-Stadslöpningen i Stockholm.
Stadslöpningen i Stockholm tillkom
1921 på initiativ av redaktör D.
Jonason i Dagens Nyheter. Förslaget om ett
stafettlopp med långa sträckor genom
staden förelades Stockholms
Idrottsförbund, som sedermera godkände
Fred-rikshofs IF som teknisk arrangör med
Dagens Nyheter som garant. Avsikten
var att stimulera den svenska medel- och
långdistanslöpningen.
Stadslöpningen, som arrangeras på senvåren,
har på ett utmärkt sätt fyllt sin uppgift som
propaganda för långdistanslöpning och är den
svenska friidrottstävling som samlat de flesta
åskådarna. Bild vid art. Stafettlöpning.
Start och mål äro förlagda till Stadion.
Banan var t. o. m. 1930: 1. sträckan 2 477 m (väx-
537
538
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
