- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 6. S-Övrevoll /
587-588

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Steeplechase - Steers, Leslie - Stefánsson, Vilhjalmur - Steffenburg, Will - Steg framåt, fäktt. →Flèche - Stegjärn - Steinwall, Sigfrid (Sigge)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

våra hästars genomsnittliga prestationsförmåga.
Utomlands ridas steeplechaser på upp till 7 500
m. I Sverige få hästar icke starta i
steeplechase före det år, under vilket de uppnå
4-årsåldern, medan i andra länder redan 3-åringar
deltaga i steeplechase, ibland över mycket
ansenliga hinder.

Bland särskilt krävande steeplechaser
kunna utom Grand National — världens
förnämsta — nämnas
→Pardubitz-steeplechase samt Maryland Grand National i
USA, som är en av de svåraste och
farligaste i världen. Jfr art.
Kapplöpningssport.

Jämte jaktridning är
steeplechaseridning den förnämsta och mest krävande av
all ridsport och därför oersättlig som
övning för beridna officerare. Den kan
vidare bl. a. lämna upplysningar om vilka
avelsdjur, som lämna avkomma med
fallenhet för hoppning och med viss
uthållighet, vilket är av betydelse för
remontaveln.

F-k M-n.

Steers [stisz], Leslie, amerikansk
höjdhoppare (f. 1918), studerande vid
Stanford-universitetet, satte 1941 tre
gånger världsrekord i höjdhopp: med 210
(2 ggr) och 211 cm.

Steers, som hoppar i en mycket
karakteristisk dykstil (→Höjdhopp, pl. 2), vann
USA-mästerskapet för Olympic Club, San Francisco,
1939—41 och enrollerades därefter i armén.

S. L.

Stefánsson, Vilhjalmur, amerikansk
polarforskare (f. 1879 3/11 i Canada, av
isländsk börd), är den siste store
polarfararen enligt den
äldre resetekniken
utan flyg.

Jämte →Peary och
→Rasmussen har han
fulländat denna
teknik, som framför allt
består i den
personliga anpassningen efter
eskimåernas
levnadssätt, t. ex. byggandet
av snöhus (→Igloo),
transporter med
hundsläde samt proviantering genom jakt och fiske.

Stefansson har under utforskandet av den
nordamerikanska polarvärlden upptäckt flera
stora öar längst i norr. Den första mera
betydande expeditionen gjordes 1906 till
Mackenzie-flodens delta, där han övervintrade hos
eskimåerna. Av hans övriga expeditioner, 1908—12,
1913—18 och 1921, voro särskilt de två senare
mycket strapatsrika. Stefansson gjorde
därunder alltid själv de förnämsta insatserna genom
sina slädfärder långt mot norr.

Han har utgivit flera böcker, av vilka på
svenska utkommit »Snöhyddornas folk» (1924)
och »Mitt liv med eskimåerna» (1925). Märklig
är hans bok »Unsolved mysteries of the Arctic»
(1939), där han bl. a. klarlägger frågan om
Andrée-expeditionens undergång.

Pan.

Steffenburg, Will, kanotsportledare
och seglare (f. 1891 31/1), intendent,
Göteborg, har verksamt bidragit till
kanotsportens utbredning på västkusten.

Steffenburg var en av stiftarna av Göteborgs
Kanotförening (sekr. 1921—22, ordf. 1924—37 och
sedan 39), styrelseled. i Svenska Kanotförbundet
1926 och 29—32 (ordf. 1932) och sekr. i Göteborgs
Idrottsförbund 1919—22. Han erövrade med
kanoten »Pips» Styrsöpokalen 1923 och besegrade
s. å. den amerikanske kanotseglaren W. A. Lux
samt har bl. a. deltagit i seglingarna om
Skärgårdskryssarpokalen och Öresundspriset. —
Steffenburg har utgivit Göteborgs
Kanotförenings minnesskrift 1936.

Hans bror Rolf (f. 1886 14/3), bankdirektör,
Stockholm, vann åt Göteborgs Kanotförening
1919 den första kanotpokalen samt tillhörde
besättningen på 30 m² »Kullan», som erövrade
guldmedalj vid OS 1920 i Antwerpen. Han var
styrelseled. i nämnda förening 1912—19 och sekr.
i Svenska Kryssarklubben 1934—35. Han har
tävlat även i skidlöpning, backhoppning och
skridskoåkning.

G. H-g.

Steg framåt, fäktt., →Flèche.

Stegjärn (eng. climbing-irons, fr.
crampons, ty. Steigeisen), bergbestignt., är en
broddsko, avsedd för gång och klättring
på is vid bergbestigning.

Den består av en järnstomme, som är
försedd med 8—12 omkring 5 cm långa stålspetsar.
Stegjärnen fastspännas under kängorna med
smärting- eller läderremmar.
→Bergbestigning, sp. 737 samt pl. 9 och 10.

Pan.

Steinwall, Sigfrid (»Sigge»),
backhoppare (f. 1893 lil3 i Stockholm),
sjukgymnast i New York, är en av de mest
kända svenska idrottsledarna i USA.

Steinwall, som i gymnastik tillhörde K. F. U.
M:s uppvisningstrupp och även var
simhoppa-re, tillhörde eliten i backhoppning, t. o. m. 1913
i IFK Stockholm och därefter i Djurgårdens
IF. Han blev 25. man i klass B i kombinerad
tävlan i Holmenkollen 1915 och utvandrade 1917
till USA, till vars bästa backhoppare han hörde.
Han stiftade 1924 →Swedish Ski Club of New
York (ordf. 1924—25). Redan 1919 började han
sommartid hålla uppvisningar i en specialgjord
backe men blev först 1933 förklarad för
professionell. Han gästade vid flera tillfällen
Sverige och deltog i SM m. m. samt blev 1931

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 17 18:00:59 2017 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/6/0348.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free