Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholms Skytteförbund - Stockholms Spårvägars Go.IF - Stockholms Stadion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STOCKHOLMS STADION
F ö r b u n d 8 m ä s t a r e i f ä 11 s k j u t n i n g:
1910 C. O. Petsén, Skarp.; 1911 I. Leijdström,
Amatör; 1912 G. A. Jonsson, Skarp.; 1913—14 E.
Blomqvist, Söd. o. Liljeh.; 1915 Mauritz Eriksson, Söd. o.
Liljeh.; 1916 N. Haskel, Kungsh.; 1917 R. örtegren,
Skarp.; 1918 E. Blomqvist, Söd. o. Liljeh.; 1919 C.
Skiöld, K 1; 1920 Mauritz Johanson, Skarp.; 1921
N. Sch ullström, Skarp.; 1922 G. N. Bolin, I 1; 1923
A. Felton, Kungsh.; 1924 J. Kragsterman, Skarp.;
1925 H. Höijer, Skarp.; 1926 J. A. Bergström,
Katarina; 1927 G. N. Bolin, I 1; 1928 N. Berglund,
Katarina; 1929 A. Almroos, I 1; 1930 K. J. Glans,
Söd. o. Liljeh.; 1931 E. Blomqvist, Söd. o. Liljeh.;
1932 C. Hugo Johansson, Kungsh.; 1933 L. Lööw,
Central; 1934 J. G. Lindbom, Skarp.; 1935 O.
Holmgren, 12; 1936 J. Klintholm, Ing 1: 1937 H.
Fern-ström, Central; 1938 Waldemar Erikson, Skarp.;
1939 E. Koch, Skarp.; 1940 S. Dessle, Söd. o. Liljeh.;
1941 P. Naumburg, Amatör; 1942 Aulo Gustavsson,
Katarina; 1943—45 U. Berg, Central; 1946 G.
Franzén, Kungsh. B. G-d; G. L-n.
Stockholms Spårvägars Go.IF (st. 1919,
1 717 medl. 1945) är en av Sveriges största
och ledande korporationsidrottsklubbar.
»Spårvägen» har gjort sig mest känd för sina
långdistanslöpare, som 1930, 31, 42 och 44 vunno
SM i lag i terräng 8 000 m samt 1944
Stadslöpningen i Stockholm. Mest kända ha varit
Anders Pettersson, R. Borg och N. Holmén
(omkring 1930) samt på 1940-talet Gösta
Petters-son-Tegerholm (fr. 1945 i Sundbybergs IK),
G. östbrink, G. Bratt, H. Wallin, S. Rapp och
Jan-Erik Andersson. Bland hoppare märkas
V. Næss och Birger Andersson, bland
mång-kampare S. Forsberg och G. Sundström.
Klubben hör även till Sveriges främsta i
orienteringslöpning med R. Köhlman, H. Wulcan, E.
Pahlén, E. Levin, A. Sjöberg, L. Sundberg och
G. Palmgren som de främsta. I skidlöpning
märkas G. Bratt, G. P:son Tegerholm, G.
Palmgren och A. Öberg. I kraftsport, som är
synnerligen populär, märkas brottarna C.
Holmberg, H. Ljunggren, S. Ström, T. Hugosson och
Eddy Andersson och i tyngdlyftning H.
Dahlgren, A. Röstlund och A. Karlqvist. I handboll
har klubben ett gott lag i Stockholmsserien,
medan de starka fotbolls- och bandylagen spela
i korporationsserien.
Bland ledare märkas främst R. Köhlman,
Gustaf B. Jansson, Hugo Svensson, Henry
Ohlson, E. Pahlén, E. Levin, R. Hagert, N. Ekberg
och C. Sandberg samt den utmärkte
orienteraren H. Hedlund, som dock själv tävlar för IF
Goterna. Med Stockholmspolisens IF och
Brandkårens IK bedrives intimt samarbete. H-y O-n.
Stockholms Stadion i korsningen
Valhallavägen—Sturevägen (numera
Lidingövägen) började byggas på
->-Idrotts-parkens plats, sedan denna anläggning
rivits i nov. 1910. Stadion äges av
svenska staten och ligger på mark, som
arrenderats av Kungl. Djurgårdsförvaltningen.
Se plansch vid art. Stockholm.
Sedan Stockholm vid I. O. K:s kongress 1909
fått i uppdrag att arrangera 1912 års Olympiska
Spel, ställdes organisationskommittén inför
tvånget att skapa en modern idrottsanläggning
med betydande åskådarkapacitet. Ett förslag,
uppgjort av arkitekt T. Grut, antogs, och
sedan denne omarbetat detsamma, sattes
rivningen av Idrottsparken i gång. Stadion
tillkom vid en tid, då kraven på stora
åskådar-utrymmen ännu ej gjort sig verkligt gällande,
och Grut blev därigenom obunden av
utländska förebilder samt kunde skapa en byggnad
av stort konstnärligt värde efter egna idéer.
Kostnaderna uppgingo, inklusive arena »(vars
banor lagts av engelsmannen C. Perry med
biträde av svensken O. Björlin), inventarier,
möbler och nödvändiga installationer, till
1 187 880 kr. Invigningen skedde 1 juni 1912.
Åskådarplatser finnas för omkring 20 500
personer, därav 7 000 på ståplats. Under
vinteridrott rymmer Stadion 27 000 åskådare (då
sittplatserna användas som ståplatser). Vid s. ändan
har en naturlig park kunnat bevaras och
i denna, vid huvudentrén till Valhallavägen,
äro en skulpturgrupp av Carl Eldh samt två
av Carl Fagerberg uppställda. I parken vid
Lidingövägen finnes en skulptur, »Lek» av
Bruno Liljefors. 50 granitblock, avsedda för
konstverk, äro infällda i murarna och på östra
tornet, men av dessa äro blott två utförda: Ask
och Embla på ö. tornet av Fagerberg.
Dessutom finnes i s. valvet en minnestavla över V.
olympiaden samt i arkaden ovanför
ståplatsläktaren Eldhs porträttbyst av V. G. Balck. Vid
OS 1912 fanns ovanför ståplatserna en
provisorisk läktare för omkring 2 000 personer.
Planer på en partiell ombyggnad, som bl. a. ger
ståplatsläktaren en publikkapacitet på omkr.
9 000 personer, torde realiseras 1946.
Publikrekordet — efter 1912 — är 22 273 personer
(A. I. K.—Chelsea i fotboll 1936).
Stadion var avsett för OS:s tävlingar i fri
idrott, fotboll, dragkamp, brottning och
rid-ning. Från vintern 1912—13 har skridskobana
årligen anlagts, och hösten 1939 invigdes en
konstfrusen bana på 1800 m2 yta, vars
frysanläggning kostade drygt 500 000 kr. Stadion
användes även för icke idrottsliga fester, och
bl. a. arrangerades där riksdagens
500-årsjubi-leum 1935. Huvudfesten vid Svenska Flaggans
dag äger rum i Stadion.
Stadion har av en fransk expert döpts till
»den fria idrottens Mekka»; på ingen annan
idrottsplats i världen ha så många världsrekord
satts. Vid OS 1912 slogos 8 världs- och 10
olympiska rekord (av 13 möjliga) i löpning samt 1,
resp. 10 av 13 möjliga i hopp och kast. T. o. m.
1945 ha omkring 60 världsrekord satts i Stadion,
som har världsrykte för sina goda löparbanor.
I Stadion är inrymd Riksidrottsförbundets
1943 upprättade idrottspoliklinik, under ledning
av docenten Torgny Sjöstrand, och Sveriges
Centralförenings för Idrottens Främjande kansli.
Stadion förvaltas sedan 1 okt. 1915 av en av
Kungl. Maj:t för 5-årsperioder tillsatt styrelse.
Stadionchefer ha varit: 1912 S. Hermelin, 1913
555 633
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
