Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sunnqvist, Ragnar - Suomela, Klaus Uno - Suomen Urheilulehti - Suomi, Suomen, →Finland, →Finska - Suorva - Surahammar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SURAHAMMAR
Sunnqvist slog igenom som G.
P.-förare 1932 genom att bli sexa i
klass B i Hollands T. T. (debut på
kontinenten) samt seger i samma
klass i Djurgårdsloppet (i Finland)
och i C-klassen i Sveriges G. P.
Sistnämnda tävling vann han även
1934. Bland hans övriga segrar
märkas C-klassen i Avusloppet 1935,
C-klassen i Frankrikes G. P.,
B-klassen i Italiens G. P. och
A-klas-sen i Genève G. P. 1936 samt
C-klasserna i Sveriges T. T. 1933 och
Djurgårdsloppet (Finland) 1933, 36
och 37. Vidare vann han klass C i
Gotlands T. T. 1933 och 34 samt blev
tvåa i samma klass i Tysklands
G.P. 1933, 34 och 35.
Han har även med framgång
tävlat i back-, is- och
jordbanetävlingar. På jordbana vann han NM
i lag 1930 samt NM i backe i
sid-vagnsklassen och i lag 1934.
Sunnqvist tillhörde det lag, som 1932 för
alltid erövrade Guldpokalen till
Sverige, och vann 1936 C-klassen i SM på
1000 m jordbana. Hans bästa resultat i
tillförlitlighetstävlingar är prickfri körning i
Mid-vintertävlingen 1929 (trea 1931) och i
Novem-berkåsans sidvagnsklass 1935 (tvåa 1932). B. L.
Suomela, Klaus Uno, finsk
gymnastiklärare (f. 1888 10/n), fil. mag., har
främst gjort sig känd som
gymnastikpedagog och skriftställare på
gymnastikens och idrottens område.
Efter gymnastiklärarexamen 1911 blev
Suomela 1915 underlärare och 1931 förste lärare vid
Gymnastikinrättningen i Helsingfors. Ären 1919
—31 var han lektor vid Finska Normallyceum.
Suomela, som deltog i finska
gymnastiktruppen vid OS 1912, var ordf. i Finlands
Gymnastikförbund 1912—20. Han har på finska
språket bl. a. utgivit: »Idrottens och gymnastikens
historia» (I—III, 1923—29), »Gymnastikens
metodik» (1929) samt »Finska idrottens historia»
(I, 1945). H.E-o;Mbg.
Suomen Urheilulehti (»Finlands
Idrottsblad») är Finlands största
idrottstidning.
Tidningen, som är finskspråkig, utgives
sedan 1898, vanligen med två nummer i veckan.
Den behandlar de flesta i Finland
förekommande idrotterna med huvudvikt lagd på fri
idrott, skidåkning, brottning, fotboll och bandy.
Den har haft många olika ägare, bl. a. finska
idrottsförbundet, och äges nu av finska
fotbollsförbundet. Medelupplagan under
högsäsong är under fredstid 20 000—25 000 exemplar.
Redaktörer ha varit: 1898—1909 I. Wilskman,
1909—12 A. Vartia, 1912—16 K. Soinio (med J.
Halme som red. sekr., varunder tidningen blev
Ragnar Sunnqvist, Sveriges framgångsrikaste
Grand Prixförare.
nyhetsorgan och fick sin största spridning, bl. a.
bland US A-finnarna), 1916—18 T. Äro, 1918—25
L. Pihkala, 1925—27 V. Teivaala, 1927—29 L.
San tala, 1929—36 M. Jukola, 1936-42 H. Valpas,
därefter H. Eljanko (Ekqvist). Ett stort antal
av Finlands främsta experter har dessutom
medarbetat.
Tidningen arrangerar årligen sedan 1928 ett
»maratonlopp» på 25 km, som förlägges till
olika städer, samt utdelar sedan 1929 en
guldmedalj till årets bäste finske idrottsman.
Vinnare ha varit:
1929 C. Thunberg, 1930 E. Oksa (skytt), 1931
P. Nurmi, 1932 V. Saarinen, 1933 M. Järvinen, 1934
K. Pihlajamäki, 1935 V. Miinalainen (skytt), 1936
V. Isohollo, 1937 P. Niemi, 1938 M. Uosikkinen
(gymnast), 1943 V. Heino, 1945 B. Storskrubb.
B. E-o.
Suomi, Suomen, ->Finland, -^-Finska.
Suorva, dammanläggning med
turiststation i n. Lappland, i skärningen mellan
-^-Kungsleden och Sjöfallsleden.
Suorva turiststation, som drives av S. T. F.
och är öppen sommartid, är utgångspunkt för
färder i bl. a. Sarek, längs Kungsleden till
Kebnekaise och Abisko samt på
Sjöfallsleden. N. F-n g.
Surahammar, brukssamhälle vid
Kolbäcksån (4 800 inv. 1946), är ett av
Västmanlands idrottscentra.
Äldsta förening är Surahammars
Skytteförening (160 medl. 1946), som stiftades 1863 som
Sura sockens Skarpskytteförening. Dess första
bana låg i nuvarande egnahemsområdet
Skogslund, den nu använda vid Mossfallet; främsta
ledare är sedan 40 år H. Björklind. IK Göta
(st. 1904) införde bl. a. fotboll och fri idrott
men upplöstes 1913 och efterträddes av Sura-
721
722
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
