Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska Motor Klubben, förk. S. M. K. - Svenska Motorklubben - Svenska Racerbåtklubben - Svenska Segel Sällskapet, Kungliga (K. S. S. S.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA MOTOR KLUBBEN
Stockholm, och har sedermera arrangerat
Sveriges mest betydande motorcykeltävlingar.
Främst bland dessa märkas de stora
tillförlitlighetstävlingarna ->-Maj tävlingen,
^-November-tävlingen och ->-Midvintertävlingen samt de
stora hastighetstävlingarna -^-Sveriges G. P. och
-^-Sveriges T. T. S. M. K. var även
huvudarrangör vid -^-Internationella
sexdagarstäv-lingen 1923. Klubbens förnämsta tävling för
bilar var -^-Rikspokal tävlingen, 1931—40.
Klubbens olika lokalavdelningar ha haft flera
av Sveriges bästa förare som medlemmar.
Främst må nämnas G. Göthe, bröderna B. och
L. Ringborg, E. Westerberg, E. Sagström, Yngve
Ericsson, Carl Jonsson, G. Kalén, C. G. G.
Wetterstrand, bröderna N-, H. och S. Torell, E.
Magner, R. Sunnqvist, S. Edlund, T. Laurén,
S. Lindvall och C. Hedelin.
S. M. K:s Centralstyrelse utdelar ett
förar-märke i två valörer, guld (sedan 1921) och
silver (1936), till förare, som särskilt
framgångsrikt deltagit i S. M. K:s eller utländska
tävlingar. T. o. m. 1945 ha 85 guld- och 14
silvermärken utdelats.
Klubbens första officiella organ, ett månatligt
»Meddelande», började utgivas 1916 och
efterföljdes av tidskrifterna Med Motorcykel 1921—
24 och Svensk Motorsport 1925—36. Ären 1929
—39 utgav klubben Svenska Motor Klubbens
Handbok (1930—33, i samarbete med
Motormännens Riksförbund).
Ordf. i S. M. K:s (resp. S. M. C. K:s)
Centralstyrelse ha varit: N. Brambeck 1913—27, A.
Wesslau 1928—29, H. Murray 1930—32, G.
Fall-stedt-Lindholm 1933—34, S. Hasselrot 1935, C.
Peyron 1936—45 och därefter G.
Fallstedt-Lind-holm.
Den 31/i2 1945 voro 20 lokalavdelningar med
tillsammans c:a 3 500 medlemmar anslutna till
S. M. K:s Centralstyrelse. B.L.
Svenska Motorklubben bildades 14
mars 1907 efter en utbrytning ur
Svenska Automobil Klubben (sedermera
K. A. K.).
Klubben var under de första åren mycket
livaktig och anordnade flera bil- och
motorbåtstävlingar men uppgick 1925, efter en lång
tid av overksamhet, i Svenska Motorcykel
Klubben (->-S venska Motor Klubben).
Tiden 7 sept.—16 okt. 1903 var Svenska
Motorklubben officiella namnet på Kungl.
->Au-tomobil Klubben. B. L.
Svenska Racerbåtklubben, Stockholm,
stiftades 1 nov. 1927 och är en
sammanslutning enbart för racerbåtssport.
Svenska Racerbåtklubben, som 1928—39
arrangerade ->-Vaxholmsregattan, har fostrat många
av Sveriges framgångsrikaste utbordarförare.
Klubben vann sin största framgång vid
tävlingar i Helsingfors juni 1930, då dess förare
vann alla lopp och erövrade Hückelpokalen.
Klubben har f. n. (1945) c:a 60 medl. med
omkr. 50 båtar. Ordf., sekr. och drivande kraft
sedan stiftandet är G. Sahlin.
Svenska Segel Sällskapet, Kungliga
(K. S. S. S.), bildades 1830 i Stockholm
som den första större
seglarsammanslut-ningen utanför England. K. S. S. S., som
blev kungligt 1878,
har sedan stiftandet
varit Sveriges
ledande segelsällskap och
är även ett av
världens främsta och
största, med 2110
medlemmar
(inräknat juniorer) samt
440 segelbåtar 1945.
Sällskapets stiftare sammanträdde 15 maj 1830
hos klädeshandlare O. Fresk på Skeppsholmen.
De närvarande utom Fresk voro friherre J. C.
Fleming, skeppsbyggmästare C. F. Cimmerdahl,
tullöverkontrollör J. Falkenholm, lotsdirektör
G. E. Lundstedt och grosshandlare P. A.
Nord-wall. En stiftelseinbjudan utfärdades 27 nov.
1830 bl. a. med en bestämmelse om att
ledamöterna inom två år skulle skaffa »ett fartyg, så
stort att då dess längd och bredd i fot
multipliceras med varandra, summan ej får understiga
tvåhundra».
Stadgarna förelågo klara 1832, då sällskapet
även erhöll sitt första flaggprivilegium. Prins
Oscar Fredrik, sedermera Oscar II, efterträdde
1859 Oscar I som sällskapets höge beskyddare
och visade sällskapet stort intresse.
I slutet av 1830-talet hade sällskapet ett 50-tal
ledamöter. Anslutningen ökade de följande
årtiondena och sköt fart på 1860-talet, då antalet
ledamöter översteg 500 och på 1890-talet 600.
Sällskapets årliga »provseglingar» — den
första kända hölls 1833 — samlade före 1850
mellan 8 och 16 båtar. Ar 1851 upprättades en efter
båtarnas seglingsförmåga uppgjord rangordning,
som sedan justerades år från år. Den första
ordnade tävlingen med prisutdelning hölls 1854.
Redan 1852 deltog skonerten »Sverige» och året
därpå »Aurora Borealis» under sällskapets
flagga vid kappseglingar i England
(^-Segelsport, sp. 129—30).
Sällskapet, som gick i spetsen vid införandet
av mätningsregler, uppmuntrade inhemskt
båtbyggeri och byggde 1853—70 sju båtar, som
auktionerades bort. Senare utdelades premier
på upp till 4 000 kr. för bästa under året byggda
båt. Perioden 1893—1945 byggde och utlottade
K. S. S. S. 65 båtar till ett värde av c:a 420 000 kr.
K.S.S.S:s seglingar förlades tidigt till
Sandhamn, där sällskapet i samband med en
internationell regatta 1897 invigde sitt första stora
klubbhus. Sandhamn utvecklades snart till
Nordens största segelsportcentrum, där stora
741
744
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
