Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Danmark, av Sven Balschmidt - Under ockupationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DANMARK
delserna mellan landsdelarna, orsakade
av sabotage mot järnvägarna, minfaran
o. s. v.
Härav ledo mest de idrottsgrenar, som
krävde transport av större lag, och på
många platser måste man lägga om
turneringarna. Dessutom tillkom efter hand
en lång rad förbud, bl. a. fingo roddare,
kanotister och seglare icke färdas i vissa
farvatten, och alla skjutvapen indrogos.
Undantagstillståndet 29 aug. 1943
medförde bl. a. förbud mot idrottsutövande,
och en lång tid var det t. o. m. förbjudet
för åskådare att övervara idrottstävlingar,
då det under sådana förekommit
demonstrationer mot tyskarna. Förbudet
förorsakade naturligtvis stor ekonomisk
förlust. Därtill kom beslagtagandet av en
hel mängd idrottsanläggningar »till andra
ändamål» m. m.
Idrotten blev även på andra sätt svårt
åtgången. Vid några få tillfällen skedde
det genom sabotage mot
idrottsanläggningar, som tyskarna beslagtagit el. ville
beslagta för militärförläggning, t. ex.
ödeläggelsen av Stadionhallen i Aarhus
(1943) och Sundby hallen i Köpenhamn
(1944). Men huvudsakligen var det vid
de s. k. Schalburgtage (tyskarnas och
deras hantlangares
vedergällningsaktioner), som idrottsanläggningar förstördes.
Roddklubbarna illa ute.
Det var särskilt roddsporten, som blev
lidande. Klubbarnas ofta stora och
dyrbara båthus, fyllda med bräckligt,
brännbart materiel, voro naturligtvis ett
tacksamt mål — i synnerhet som de lågo
oskyddade och oftast placerade i öppen
terräng, varför risken för överraskningar
var liten.
»Schalburgtagen» mot idrotten började 25
jan. 1944 med att en bomb exploderade i
Danske Studenters Roklubs båthus i Köpenhamn,
varvid 27 båtar mer eller mindre förstördes och
skadorna belöpte sig till c:a 26 000 kr. Dagen
därpå sprängdes Silkeborg Roklubs båthus i
luften. Ödeläggelsen var total, alla klubbens båtar
(inalles 15) krossades, och båthuset utplånades.
Krigsförsäkringen värderade skadorna till 44 000
kr. Den 31 jan. riktades ett attentat mot
filmbolaget Palladium, Damernes Roklub och
Helle-rups Roklub. Skadorna på de två båthusen
belöpte sig till resp. 14 690 och 12 000 kr. Nat-
ten till 5 april ödelades båthusen vid
Lange-linie i Köpenhamn, vilka ägdes av fyra
rodd-klubbar. Här hade klubbarna, då de väntade
ett attentatsförsök, i hemlighet avlägsnat några
av de mest oersättliga båtarna, men över 30
förstördes dock. Skadorna beräknades till c:a
100 000 kr. Den 11 juni sprängdes Kongelig
Dansk Yachtklubs vackra klubbhus,
»Lange-liniepavillonen» i Köpenhamn. Skadorna på
byggnader och inventarier belöpte sig till c:a
1 400 000 kr. Den 12 juni sprängdes Köbenhavns
Golfklubs hus i Springforbi, varvid skadorna
på byggnad, materiel och inventarier
uppskattades till c:a 350 000 kr. Den 18 juni sprängdes
K. B.-hallen i Frederiksberg, en av Danmarks
största och vackraste idrottsanläggningar.
Skadorna värderades här till 1032 000 kr. Till slut
ödelades Haderslev Dameroklubs båthus totalt
19 april 1945. Båtarna hade dock dessförinnan
avlägsnats och gömts.
Förutom genom dessa direkta angrepp
skadades många idrottsplatser genom att de lågo i
omedelbar närhet av sabotörernas mål eller av
andra »krigsorsaker». Av sådana större skador
kan nämnas den på damroddklubben Gefions
båthus, som brann fullständigt ned vid ett
sabotage mot ett intilliggande skeppsvarv.
Skadorna beräknades till c:a 16 000 kr. Även
klubbens nya båthus tillsammans med de
angränsande stora roddklubbarna Kviks och Danske
Studenters Roklubs skadades 5 maj 1945 svårt
av granater från ett tyskt krigsfartyg, som
flydde ur Köpenhamns hamn efter
kapitulationen.
Om man jämför med de stora skador, som
uppstodo på andra områden vid
»Schalburg-tage», var kanske ödeläggelsen inte särskilt
kraftig. Men den betydde — förutom den
ekonomiska förlusten — även en brist på material,
som faktiskt var oersättlig. En ljuspunkt vid
de meningslösa och hänsynslösa attentaten på
idrottsanläggningarna var, att de inte kostade
några människoliv. De idrottsmän Danmark
förlorade under ockupationen som följd av
kampen mot tyskarna fingo sätta livet till på
andra sätt.
För motorsporten, sportflyget och
segelflyget hade ockupationstiden
naturligtvis särskilt katastrofal betydelse, i det
att endast segelflyget — och det bara i
begränsad utsträckning — kunde utövas.
Idrottens frammarsch är påtaglig.
Till Dansk Idræts-Forbund voro 1
juni 1947 anslutna 3 801 föreningar med
366138 aktiva och 319 886 passiva medl.,
medan det 1939 fanns 2143 föreningar,
183 300 aktiva och 124 950 passiva medl.
Förbundet firade 14 febr. 1946 sitt
50-årsjubileum med en stor festlighet och
349
350
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
