- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 7. Supplement A-Ö /
755-756

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hellstrand ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HÉRIOT

Hériot, V i r g i n i e, kallad Frankrikes
seglardrottning (1885—1932),
varuhusdi-rektris i Paris, var en ensamstående typ
inom sportvärlden. Hon använde all sin
lediga tid åt segling och åt att med sina
många fartyg representera fransk segling
världen runt. Hon behärskades av en
lidelsefull kärlek till sjön.

M:e Hériot ägde och förde 6 m R-yachter,
av vilka hon lät konstruera och bygga flera,
fraktade dem till olika seglingscentra och kom
själv efter med sina stora, slättoppade skonare
av yppersta kvalitet, vilka sköttes mönstergillt.
Den sista var den vackra »l’Ailée», med vilken
hon flera år besökte de nordiska regattorna.
I Sandhamn och Finland var hon första gången
1928 med 6 m R »Illusion», som därvid vann
ett par imponerande segrar med ägarinnan till
rors. M:e Hériot dog ombord på sin kära
skonare 1932, och efter hennes död restes ett
vackert monument med hennes staty på
yacht-hamnspiren i Cannes — det enda monument
över en död seglare, som finnes utanför
begravningsplatserna. E. P-n.

Hermansson, Gösta, löpare (f. 1903
23/6), förman i Uddevalla, är med 75 DM
Sveriges främste distriktsmästare.

Hermansson tävlade för Uddevalla IS och
hemförde SM i lag på 10 000 m 1935. Hans 42
indiv. DM äro vunna på 800—20 000 m samt i
terräng. Hans bästa tider äro: 800 m 2m4.8s,
1 500 m 4.09.6, 3 000 m 8.55, 5 000 m 15.20, 10 OOO
m 31.57,8 och 20 000 m (endast ett lopp) 1.16. —
Han var ledamot i Bohuslän-Dals
Idrottsförbund 1939—47 (sekr. 1946—47), tillhörde 1927—45
styrelsen i Uddevalla IS (sekr. 1930) och är
led. av friidrottsstyrelsen sedan 1921 (ordf. fr.
1928). S.L.

Herrdin, Arthur, skidlöpare (f. 1918
23/n), skogsarbetare i Lillhärdal i
Härjedalen, blev 1947 tvåa på såväl 18 som 50
km i Holmenkollen. Han deltog i OS 1948
på 50 km men utgick.

Herrdin nådde först 1944 eliten, då han vann
DM på 15 och 50 km för Lillhärdals IF. Han
representerade 1945 IFK Umeå och vann SM
i lag på 30 km samt vann samma sträcka i
Nokia och blev tvåa i Jyväskylä. Herrdin
tävlar fr. o. m. 1946 för Östersunds SK, där han
vann SM i budkavle. I indiv. SM visade han
sig 1947 och 48 (tvåa på 50 km) som en av de
pålitligaste allroundåkarna. S. L.

Hesselmans stipendium till uppmuntran
av svensk simhoppning instiftades 1947
till minne av den svensk-amerikanske
sjökaptenen och simentusiasten Nils
Hesselman av dennes släkt.

Kapten Nils Hesselman (död 1946)

blev under en mångårig vistelse i Kalifornien
en av banbrytarna för simhoppning där. Efter
återkomsten till Sverige instruerade han den
svenska olympiatruppen i simhoppning 1924
och verkade som instruktör inom So.IK Hellas
och Simhopparklubben.

Det första Hesselmanstipendiet kr. 300:—
utdelades 1947 på Svenska Simförbundets förslag
till hoppinstruktören A. Lundberg, Stockholm.
Stipendiekommittén består av K. Hesselman,
H. Borggren och D. Jonason.

Heyerdahl, T., ->Kon-Tiki-expeditionen.

Hierta, Lars Johan, gymnastik- och
idrottsfrämjare (1801—72), tidningsman
och politiker, har genom sin tidning
Aftonbladets välvilliga inställning till
gymnastik och idrott säkrat sig en plats
som en av den moderna idrottsrörelsens
vägröjare under 1800-talet.

I Uppsala, Hiertas barndomsstad, rådde
under hans barnaår ett mycket stort intresse för
gymnastik och simidrott. År 1813 började C. G.
Grahl sin simundervisning inom ->-Upsala
Simsällskap (bd VI). Simundervisningen
genom »simning i gördel» meddelades
kostnadsfritt åt många pojkar och bland dem även
Hierta, vilken 1814 erhöll »eklövskransen».
Pro-motor var professor Jöns Svanberg, som satte
kransarna på de ungas huvuden under
salutskott från de nickehakar på stranden, vilka
Simsällskapet för tillfället fått låna av
landshövdingen. Det simintresse Hierta under dessa
år grundlade räckte livet ut och blev av en
icke ringa betydelse i vår simnings historia.
När t. ex. Stockholms Simsällskap
reorganiserades på 1860-talet, var Hierta en av dem,
som jämte Aug. Sohlman trädde i bräschen
för upptagandet av verksamheten.

Hierta hörde även till dem, som åtnjöto den
i Uppsala påbörjade undervisningen i
gymnastik. Linglär jungen Gustaf von Heidenstam
hade där med stöd av kronprins Karl Johan
upptagit sådan undervisning jämte fäktningen,
som var hans egentliga ämne. Övningarna
höllos dels i kupolen över Gustavianska
auditoriet, dels i akademiträdgården där utanför. Vid
den uppvisning, som Heidenstam höll med
sina elever 1814 och till vilken stadens
hono-ratiores voro inbjudna, hade Hierta triumfen
att vara den ende, som lyckades klättra
uppför en i trädgården rest stång av ansenlig höjd
och uppsätta en vimpel på toppen. Sin
ungdoms intresse för gymnastik glömde Hierta
aldrig. Med en förståelse, som visserligen
ibland kunde vara blandad med kritik, följde
han den gymnastiska rörelsen och dess
utveckling, och när tillfälle gavs, var
Aftonbladet alltid redo att lämna sitt verksamma
stöd. Även de då och då återkommande
ansatserna till fri idrott ägnades stor
uppmärksamhet i Hiertas tidning. A. W-g.

755

756

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 17 23:53:12 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/7/0438.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free