- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 7. Supplement A-Ö /
779-780

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Hudiksvall - Hugsted, Petter - Huhtala, Martti - Hunes, Johan A. - *Hungaria - Hunting - *Huskvarna - Husmodersgymnastik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HUGSTED

verk och industri i Sport och Idrott» med
separatavdelning för »Konsten i Sporten» samt
sportfotografernas utställning. Stadens
idrottsplats Glysisvallen kompletterades 1943 med
två utmärkta utomhustennisbanor, anlagda av
W. Kreigsman. Vid idrottsplatsen står
skulpturen »Vid målet» av A. Källström. J-n.

Hugsted, Petter, norsk backhoppare
(f. 1921 11/7), vapentekniker i Kongsberg,
vann backhoppning vid OS 1948.

Hugsted, som representerar Kongsbergs IF,
vann norska juniormästerskapet 1940 och blev
s. å. 2. man i Holmenkollens yngsta klass. Han
nådde eliten 1946, då han blev 9. såväl i
mästerskapet som i Holmenkollen, medan han 1947
var 6. resp. 11. Han segrade 1947 i Lahtisspelen.
År 1948 dominerade han i Norge, vann två av
uttagningarna till OS samt blev femma i
mästerskapet och trea i Holmenkollen. — Hugsted,
som hoppar med utomordentlig djärvhet och
säkerhet, är även en av Norges bästa
fotbollsspelare (h. i.) och har spelat med i en
B-lands-kamp mot Danmark. P. C. A.

Huhtala, Martti, finsk skidlöpare (f.
1918 12/ ii i Rovaniemi), kapten i
intendenturen i Lahtis, blev tvåa i
kombinerad tävling i OS i S:t Moritz 1948 och trea
i Holmenkollen s. å.

Huhtala, som alltid representerat
Ounas-vaaran Hihtoseura i Rovaniemi, har vid finska
mästerskapet i kombinerad tävling blivit sexa,
tvåa och etta 1946—48, vann i Lahtisspelen 1945
(trea 1947, tvåa 1948, femma på 18 km 1948),
segrade i Ounasvaaraspelen 1946 och 47, i
Nokia 1945 och i Boden 1944 och 46. Han är
mycket god längdlöpare (tionde på 18 km i OS
1948) men svagare i backe. E. M-a.

Hunes, Johan A., norsk skytt (f. 1911
21/9), lantbrukare, vann på kortdistans
VM 1947 i knästående med 388 p.

Hunes blev vid VM 1937 femma i liggande på
kortdistans och deltog 1939 i Norges segrande
lag med fritt gevär liggande. Han nådde i
stående vid landskampen mot Sverige 1945 på
kortdistans sensationella 375 p. Hunes blev 1939
NAIS-mästare med miniatyrgevär. E. K.

*Hungaria, ungersk fotbollsklubb,
turnerade i Sverige även 1934 och 39.

Hunting -^Hetsjakt och parforcejakt,
bd III.

*Huskvarna planerar, tack vare stöd av
industrin i staden, en väldig
idrottsanläggning, kalkylerad till omkr. 2,5 mill. kr.

Med Vapenvallen (ombyggd 1938) som
centrum skall ett idrottshus med varmbad och
simhall m. m. uppföras samt utanför detta
tennis- och badmintonplaner, träningsplaner
för fotboll samt lekplatser.

I fotboll har standarden höjts under
1940-talet: Huskvarna IF och Huskvarna Södra IF
spela f. n. i div. III. Sistnämnda klubb, som
gjort stora framsteg, har egen idrottsplats,
Hjärttorpsvallen (inv. 1943). Hakarpspojkarna
är, delvis tack vare inflyttade norrlänningar,
nu Smålands ledande i längdlöpning på
skidor (bäst R. Åhlin, G. Åström och Hilmer
Andersson) och har haft framgångar i
orientering, bandy (div. II t. o. m. 1943) m. m.
Brottning är en stor publiksport. Huskvarna AIK
har sin bästa man i L. Arvidsson i
bantam-vikt. Dessutom märkes Rogberga BK (st. 1932).
Bland övriga idrotter, som gått framåt
under 1940-talet, må särskilt nämnas roddsport,
och det livaktiga Huskvarna Roddsällskap äger
sedan 1937 ett båthus med plats för ett 20-tal
båtar. Sällskapet har de senaste åren tagit upp
ungdomsrodd och motionsrodd samt har
roddareutbyte med Danmark. Huskvarna
Gymnastikförening (st. 1941, 289 medl. 1948) arbetar
framgångsrikt och äger manlig och kvinnlig
elittrupp, båda av hög klass, husmoders- och
motions-, pojk- och flicktrupper.

Husmodersgymnastik kallas en för
husmödrar avpassad motionsgymnastik,
avsedd att tjäna som motvikt till det
ensidiga hemarbetet. Särskild uppmärksamhet
ägnas därvid åt rygg och fötter, som mest
påfrestas under hemmasysslorna.
Redskapsgymnastik ingår vanligen ej.
Husmodersgymnastiken har i Sverige snabbt
nått stor spridning men förekommer ännu
ej utanför landets gränser med undantag
av Norge, där den började 1946.

Initiativet togs sommaren 1942 av
Konsumtionsföreningen i Stockholm i samarbete med
Stockholms Stads Idrotts- och Friluftsstyrelse.
Drivande krafter voro Hans Karlsson och Elly
Löfstrand. Man började med en grupp, som på
Zinkensdamms idrottsplats gymnastiserade en
timme mitt på dagen en gång i veckan. Vid
sommarens slut deltogo 70 husmödrar.
Verksamheten fortsattes inomhus på hösten s. å., då
Konsumtionsföreningen tills. m. Stockholms
Allmänna Gymnastikavdelningar satte upp 50
avdelningar med nära 2 000 deltagare.

Snart fick man upp ögonen för rörelsen även
ute i landet. Gymnastikföreningar och
konsumtionsföreningar samarbetade, och
frammarschen växte, när Kooperativa Förbundets
Husmodersavdelning 1944 tog upp
husmodersgymnastik på sitt program. Våren 1947 deltogo
omkring 30 000 husmödrar i Sverige.

Bidragande orsaker till den stora
anslutningen ha varit, att gymnastiken äger rum
mitt på dagen, vidare möjligheten att medtaga
småbarn till särskild barnparkering samt låga
avgifter.

Många avdelningar ha på olika håll
medverkat vid uppvisningar. Sålunda deltog våren

779

780

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 19 23:24:23 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/7/0450.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free