- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 7. Supplement A-Ö /
1035-1036

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lidmanpressens ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LILJEKVIST

Liljegren konstruerade ett stort antal
kappseglingsyachter i Sverige, bl. a. för
medlemmar av G. K. S. S. (där han invalts 1895) »Aura»
1896, som hade viss likhet med Herreshoffs
ryktbara »Gloriana», vidare »Garm» I och II,
»Aida», »Prisca», »Lillebror» (1906), »Marga»
(1910) m. fi. År 1904 producerade Liljegren
ritningarna till »Skagerack», som betecknats som
ett mästerverk. Det var en i alla väder men
särskilt i frisk vind utomordentlig seglare, vars
dueller med den av G. Mellgren 1905 ritade
»Princess Margaret» följdes med spänning av
landets seglare. I slutet av 1890-talet flyttade
Liljegren till USA, där han bodde i Newport
och bl. a. hade arbete hos Herreshoff med
ritningarna till dennes Amerikapokalbåtar. År
1905 återvände han till Göteborg och blev på
nytt en av våra mest anlitade konstruktörer av
kappseglingsyachter, särskilt i de
internationella klasserna. En vacker framgång vann han
1908, då hans 8 m R »Vinga», förd av C.
Hellström, vann andra pris vid OS. Två år senare
vann Liljegren sin största offentliga framgång
med 6 m R-båten »Agnes II», med vilken
ägaren, Eduard Ohlsson, i Kiel i tävlan mot sex
länder för första gången hemförde
Entonnar-pokalen till Sverige. Till Stockholm ritade
Liljegren bl. a. 10 m R-båten »Astarte» och 8 m
R-båten »Roxane», båda 1907.

Då första världskriget utbröt och
båtbeställningarna starkt minskade, flyttade Liljegren
åter till USA. Vid 72 års ålder fick han 1937
första pris i Svenska Kryssarklubbens 12:e
konstruktionstävlan, gällande en enmansbåt.

E.P-n.

Liljekvist, Hans, löpare (f. 1923 »/J,
från 1947 montör i Stockholm, tidigare
smed i Hälsingborg,
är en av de hårdaste
medeldistanslöpare
Sverige haft och
löpte i det svenska
landslag, som 1947
satte världsrekord på
4x880 yards.

Liljekvist vann 1500
m i
ungdomslandskampen mot Finland 1911,
var 1942 trea i JSM på
1 500 och nådde s. å.
eliten. Han vann på 800
m SM 1943—45, var
diskvalificerad på ett år
(1946, ->-Amatörfrågan,
suppl.) och kom trea
1947. .1 landskamperna
blev han 1943 etta mot
Ungern (lm 51,Os) och
tvåa båda gångerna mot
Danmark (1.51,0 resp.
1.49,2, sistnämnda tid
svenskt rekord), slagen

Hasse Liljekvist,
fighter på 800 m.

1035

av N. Holst Sörensen, 1945 etta mot Danmark
(1.50,7, slog Holst S.), tvåa mot Finland (efter
B. Storskrubb) och Danmark (Holst S.) samt
1947 trea mot Finland. Han löpte 1945 i laget
på 4x400 m mot Danmark. År 1943 satte han
svenska rekord på 800 m med 1.49,9 och 1.49,2,
på 1000 m med 2.22,6 och 2.21,9 samt på 880
yards med 1.51,4.

Liljekvist tävlade t. o. m. 1945 för IS Göta.
Hälsingborg, och löpte i klubbens lag, som
1945 tangerade svenska rekordet i stafett 1000
m (1.56,8). Från 1947 representerar han IK
Göta, Stockholm. Liljekvist löper med snabba,
mycket kraftiga, rätt korta steg och stor
energi, leder ofta sina lopp själv och har en
mycket hård spurt. Hans bästa resultat i övrigt
äro: 100 m 11,2s, 200 m 22,5, 400 m 48,8, 1 000 m
2m 21,9s och 1 500 m (som han blott prövat
enstaka gånger) 3.51,8. — Han erhöll 1942
Rundturens guldmedalj. S.L.

^Lilliehöök, Gustaf W:s o n, jägare
och jaktvårdare, är sedan 1929
styrelseledamot i Svenska Jägareförbundets
avdelning för Stockholms stad och län
(kassaförvaltare sedan 1945) och var
skattmästare i Svenska Jägareförbundet 1931
—45.

^Lilliehöök, Gösta, fjällsportman,
idrottsledare, har under senare år lämnat
sina många olika uppdrag inom idrotten.

Lilliehöök avgick som ordf. i De
Lappländska Fjällkarlarnas Klubb 1945, i Svenska
Fjällklubben 1945, som styrelseled. i Svenska
Turistföreningen 1941. som ordf. i
Skytteförbundens överstyrelse 1943, som Kungl. Maj:ts
ombud i Riksidrottsförbundets ÖS och FU 1943.
som ordf. i dess ekonominämnd samt som
styrelseled. i A.-B. Tipstjänst 1943.

’ Lillsveds gymnastikfolkhögskola.
Rektor för skolan var 1943 P. Dohlwitz, 1943
—45 S. Rosendahl, som efterträddes av
E. Westergren.

Lindh, Birger, allroundidrottsman
och idrottsledare, avled 1947.

Lindh flyttade 1945 från Falun till Örebro,
där han var medarbetare i Örebro Dagblad.
Han avgick därvid från sina ledarposter i
Falun, bl. a. från styrelsen i Skogskarlarnas
Klubb, Dalarnas Idrottsförbund (v. ordf. från
1940) och IFK Falun.

Hans bror Sven är sedan 1944 vägkamrer
i Karlstad, där han är v. ordf. i IF Göta och
mycket anlitad funktionär i olika idrotter samt
medarbetare i Nya Wermlands-Tidningen. Han
avgick 1944 som ledamot av styrelsen i IFK
Falun och Falu IS samt 1945 ur styrelsen för
Dalarnas Idrottsförbund (sekr. 1940—44).

Lindh, Gustaf, modern femkampare
(f. 1926 21/ö), furir vid A 4, Östersund,

1036

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 17 23:53:12 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/7/0588.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free