Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olympiska spelen i London 1948
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLYMPISKA SPELEN I LONDON 1948
jämte några biografier och tillägg
Artiklar med en asterisk (*) förekomma i huvudarbetet, artiklar med två asterisker (**) i
supp-leméntbandet, utan asterisk endast i detta tillägg.
De XIV. Olympiska Spelen, i London
1948, genomfördes trots betydande
svårigheter för arrangörerna, vilka endast
haft drygt två års förberedelsetid.
London, som 1939 fått i uppdrag att
arrangera 1944 års OS (inställda liksom 1940 års),
erhöll 14 mars 1946 förtroendet att stå som
värd för spelen 1948. Många varnande röster
höjdes i England, då man förutsåg, att det
krigströtta och delvis bombhärjade landet, som
led brist på bl. a. mat, kläder, bostäder och
byggnadsmateriel, ej skulle hinna arrangera
fullgoda OS, som kunde mäta sig med dem, som
tyskarna anordnade 1936. Dessa pessimistiska
röster fingo åtminstone delvis rätt, då
arrangemangen i flera avseenden voro bristfälliga
och tävlingsorganisationen ofta föreföll
tämligen improviserad, givetvis främst i sådana
idrotter, som ej i högre grad utövas i England.
Trots detta genomfördes spelen på ett
åtminstone acceptabelt sätt. Ordf. i
organisationskommittén var lörd Portal, sekr. E. A.
Hunter, och bland övriga ledare märktes särskilt
lörd Burghley och E. Holt.
Inga nya anläggningar behövde göras för
spelen, vilkas centrum var Wembley Stadium i
förstaden Wembley. Stadion hade försetts med
röda stybbanor av god klass och hade plats för
omkr. 82 000 åskådare.
Programmet omfattade basketboll (Harringay
Arena), boxning (Empress Hall, senare omg.
Wembley Pool, där ringen förlagts till en flotte
i simbassängen!), brottning (Empress Hall),
cykeltävlingar (Herne Hill-banan,
landsvägsloppet i Windsor), fotboll (flera banor,
semifinaler och final i Wembley Stadium), fri idrott
(Wembley), fäktning (Palace of Engineering i
Wembley), gymnastik (Empress Hall),
kanot-sport (Henley), landhockey (London Arena
och Wembley), modern femkamp (Aldershot),
ridning (Aldershot, prishoppning i Wembley),
rodd (Henley), segling (Torbay), simning
(Wembley Pool), skytte (Bisley), tyngdlyftning
(Empress Hall) samt tävlingar i konst och
litteratur. Flertalet manliga deltagare bodde an-
tingen i flygvapnets kaserner i Uxbridge eller
(bl. a. flertalet svenskar) i baracklägret i
Richmond Park, som under kriget använts till
militärt konvalescenthem. De flesta kvinnliga
deltagarna bodde i en skola i Wimbledon.
I spelen deltogo närmare 6 000 aktiva från 59
nationer. Talrikast representerade voro
Storbritannien och USA med över 400 deltagare
var. Sverige hade 192 aktiva (därav några
reserver, som ej startade).
Spelen invigdes i traditionell stil 29 juli på
Wembley Stadium, varvid den olympiska
elden, som medelst fackelstafett förts från
Grekland (delvis per båt), tändes. Avslutningen
ägde rum 14 aug. på samma plats. Stadion var
vid båda tillfällena fullsatt. Det sammanlagda
åskådarantalet var betydligt mindre än vid OS
i Berlin, men tack vare de höga biljettprisen
blev bruttointäkten omkr. 500 000 pund (7 250 000
kr.). — Under de första dagarna besvärades
deltagarna av en våldsam värmebölja (upp till
37° C i skuggan, rekord för London efter 1911),
därefter flera dagar av ymnigt regn, som
gjorde utomhusbanorna mycket tunga.
USA blev överlägset bästa nation med
Sverige som mycket god tvåa. De bästa nationerna
(poängen räknad 3, 2, 1 för resp. guld-,
silver-och bronsmedalj) blevo: 1) USA 186.5 p (38
guldmedaljer), 2) Sverige 89,5 (17), 3)
Frankrike och Italien 54 (9 resp. 8), 5) Ungern 50
(10), 6) Storbritannien 43 (3), 7) Finland 40
(6), 8) Schweiz 39 (5), 9) Danmark 37 (5),
10) Holland och Turkiet 28 (5 resp. 6), 12)
Tjeckoslovakien 25 (6), 13) Australien 23 (2),
14) Argentina 16 (3), 15) Belgien 13 (2), 16)
Norge 12 (1).
Det svenska deltagandet.
För Sverige (som tidigare blivit bästa nation
i poäng i vinter-OS) blevo spelen en mycket
stor framgång, som väckte eko överallt i
världen. Sverige blev sålunda icke endast tvåa i
totalpoäng efter USA utan var även överlägsen
tvåa i fråga om guldmedaljer samt tvåa i
spelens »huvudgrupp», fri idrott. Sverige var
dessutom bästa nation i poäng i fotboll, kanot-
1373
1305 1373
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
