- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Andra årgången. 1902 /
55

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Sylwan, Otto. Ett metriskt spörsmål

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ETT METRISKT SPÖRSMÅL.

55

grupper jag nyss uppställde, synas mig verserna i den förra
otvifvelaktigt bättre än i den senare, och detta talar för
Jespersens teorij mot Beckmans. Denne åberopade
emellertid till sitt stöd "skaldernas praxis och vårt öra", och ett
påstående af en så öfvad metriker kan ej utan vidare lämnas
å sido såsom betydelselöst, hvarför ännu några ord böra
tilläggas.

Beckman anför (s. 58) ur Snoilskys "Hvita frun"
såsom exempel på en fyrstafvig takt:

Tvärt | klipper han af | allt fjäsk och snack.

I enlighet med sin teori vill han således, att vid
uppläsningen tonen på klipp skall så vidt möjligt undertryckas,
men mig synes versen obetingadt låta bättre, om man
bibehåller den och i stället utjämnar inkongruensen genom att
göra en liten paus efter den första stafvelsen, ty såsom
Jespersen säger (s. 511) "där en stafvelse har pauser både
fore och efter sig, är det (inom rimliga gränser) alldeles
likgiltigt för rytmen huru starkt tryck man ger den" \

Äfven om jag i det sist anförda exemplet vid en
eventuell omröstning skulle få pluraliteten för mig, så kunde
härpå svaras att detta ingenting afgjorde, enär teorien kan
utöfva ett förvillande inflytande på uppfattningen; Örats dom
blir alltid mer eller mindre subjektiv. För att då få en
objektiv dom i saken, vända vi oss till skaldernas praxis
och undersöka som hastigast, hvilkendera af de två
uppställda hufvudgrupperna de föredraga.

Af de exempel, Jespersen sammanfört från danska
skalder, tillhöra de flesta den första gruppen, medan till
den andra måste föras några få från Paludan-Müllers Adam
Homo och en hel del från Oehlenschlägers Axel och Val-

1 Då Beckman (s. 50 not *) framhåller uöfverstark stafvelse
såsom den bästa fyllnaden för en enstafvig begynnelsetaktu, har
han säkerligen tänkt på här ifrågavarande fall. Till detta hör ock
Sveas begynnelseverser; att i den andra af dem ärft bereder
svårighet inverkar icke på uppfattningen af denna sak.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:15:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1902/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free