Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Paulson, Johannes. Strödda anteckningar till Natanael Beckmans “Grunddragen af den svenska versläran“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
strödda. anteckningar.
161
jambiska tetrapodier med katalex vid manligt slut af fjärde
och åttonde foten. Vid kvinnligt slut åter har den i den
senare tetrapodien katalex på endast en stafvelse. Den i
anförda vers öfvertaliga stafvelsen -mer jämte sin följande
paus motsvarar alltså den paus, som inträder efter
alexan-drin med manligt slut och dess uttal behöfver icke intvingas
på den åt föregående takter anslagna tiden. — Denna
förklaring saknar icke svårigheter, men torde förtjäna tagas
under öfvervägande.
§ 25. Jag betviflar att den senare raden i verserna:
Jag flyger häny du goda själ,
Långt bort, långt bort
vid naturlig deklamation gör intryck af att vara fyrtaktig.
I hvarje fall är det icke naturligt att deklamera den som
fyra enstafviga takter.
§ "25. Jag instämmer i B:s klander af Runebergs vers:
Sö\ner | af ett folk. som blödt,
under förutsättning, att Runeberg skrifvit versen med tanke
på att vid metriskt föredrag de båda stafvelserna i ordet
söner skulle hvar för sig representera en hel takt. Men det
är icke fallet. Runeberg skref denna vers, såsom också B.
själf antyder, till redan gifven musik, och han visste väl,
att vid musikaliskt föredrag hvilken metrisk stafvelse som
helst kan förlängas. Han har därför, såsom också framgår ur
andra ställen i hans text till Björneborgarnes marsch, icke
ansett sig behöfva i den metriska rytmen afspegla den
musikaliska. Metriskt sedt, ha vi därför intet skäl att tadla
den anförda versen. I vissa fall har emellertid hänsyn till
den musikaliska rytmen inverkat på Runebergs text och
åstadkommit en bristfällig öfverensstämmelse mellan strofiskt
motsvarande verser.
I samma paragraf sid. 46 förekommer följande:
WI äldre poesi. . . kunde enstafvig takt förekomma
hvar som helst; t. ex. hos Wivallius:
Språk och stil. II. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
