Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Friesen, Otto von. Några ordförklaringar 1—3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230
otto von friesen.
tilstrækkelig tørret eller ogsaa gennemsaltet. Ogsaa tør.
tynd, mager’.
Nisl. har slutligen speikilax m. ’salmo induratus’ och
speikia (kt) ’carnes indurare, spege, tørre, røge’ Haldorsen.
Betydelsen hos de uppräknade orden synes "böra
återföras på en äldre och ursprungligare: torka(d). Detta framgår
med tämlig klarhet af de norska representanterna och evident
af de svenska dialekterna och nyisländskan. Minst
genomlysande är nyda., där spege(-), speget endast tycks användas
om salt, rökt mat.
Vända vi oss till foraspråken, skola vi finna den ur
nuspråkens material dragna slutsatsen bekräftad. I fvn. äro
följande hithörande ord belagda: spikilax ’spegelax’. Fritzner2
anför ordet från tvenne urkunder, Aslak Bolts Jordebog och
DN III, 720, där salt lax nämnes vid sidan af spikilax och
räknas i tunnor, under det spikilax räknas styckevis.
Dessutom spikihvalr, som Fr.2 öfversätter ’speget Hval eller
Hvalkjød, Hvalspæk’. Den sista betydelsen är säkerligen
oriktig, då fvn. spik ’späck’ icke har något att göra med det
ord, som här behandlas. — I fsv. möta oss spiki n. ?
’rå-torkadt tillstånd’, spikikal m. ’inlagd kål, surkål’? (trol.
’torkad kål’), spikilax, som Söderwall öfversätter
’spicke-lax, rökt eller saltad lax’, troligen riktigare ’torkad lax’,
hvilket framgår dels däraf att spikilax i fsv. som i fvn.
räknas i stycken: XX spikelaxa F. M.: 280, 607 dels af
spikimatr och i något afvikande form spiksild: ey [ma] man
ætha . . . spiksild oc rækling oc alskons spikimat L. B.
1: 96 där det af sammanhanget framgår att med
spikimat menas torkad, genom torkning beredd mat. — Från
nord. språk är säkerligen det mit. spikherink ’getrockneter
hering’ L.-W., som äfven i mndl. förekommer häri något
afvikande betydelse ’Bokking (böckling)’ Oudemans, lånadt. I
forntiden bedrefs nämligen vid Sveriges södra kust ett
synnerligen betydande sillfiske, hvilket anses ha varit orsaken till
1 ræklinger ’i smala stycken skuren och torkad helgeflundra*.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
