Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
HILDING CELANDER.
giften att skilja mellan (litterära) danismer och lefvande
sydsvenska provin si al ismer. Vidare är det i en mängd
fall lika vanskligt att afgöra, huruvida ett uttryck hos
en författare är att betrakta som lån från norskt-danskt
språk eller som ett upplifvande af ett ålderdomligt
svenskt ord, resp. i vissa fall som en på svensk botten
själfständigt uppkommen nybildning. (T. ex. är sv.
ned-ärfd en fullt själfständig bildning eller < da.-no.
ned-arvedl Eller adj. uppgifvande i öfverförd, psykisk
bemärkelse inhemskt svenskt eller ett inlånadt da.
opri-vendel). Till sist ha vi också ett tyskt inflytande att
räkna med, hvars område ofta är synnerligen svårt att
skarpt skilja från det danska, då ju en hel del språkgods är
gemensamt för danskt och tyskt språk. I en mängd dylika
fall torde endast rent litterära (eller litteraturhistoriska)
specialundersökningar kunna afgöra, hvilken kategori man
har att göra med, man får se till, hvar ordet tidigast
dyker upp i den ifrågavarande användningen och så på
sannolikhetsgrunder draga sina slutsatser. — I den följande
undersökningen anför jag äfven åtskilliga mer eller
mindre ovissa "danismer", men med angifvande af de olika
möjligheter man enligt min mening har att räkna med.
Spåren i modernt svgnskt språk af danskt-norskt1
inflytande kunna lämpligen ordnas i tre grupper: ord
(enkla, afledda eller sammansättningar), som för sin
tillvaro i svenskt språk ha att tacka inflytelser från norskt
eller danskt; ord som i en viss användning äro att
betrakta som norska eller danska lån; och slutligen
inlånade konstruktionssätt eller "vändningar" 2.
1 Här, som öfverallt i det följande, menas med
sammanställningen danskt-norskt (da.-no.) danskt och norskt, resp. danskt eller
norskt, icke dansknorskt i motsats till norsknorskt (maalet)
Att skilja mellan norskt och danskt inflytande är i de flesta fall
omöjligt, då ordförrådet till största delen är gemensamt.
2 De redan i prof. Noreens uppsats behandlade danismerna,
lämnas naturligen här utanför.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
