Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
METATESEX H > Ir.
103
ge uttryck åt företeelser inom såväl hörselns som
synens områden eller åt sådana, som referera sig till båda
sinnena på en gång. Härmed vill jag inte förneka, att
de hithörande orden, i synnerhet af fcnorr-gruppen, ha
kunnat påverkas i sin betydelseutveekling af andra ord,
som ej äro af onomatopoj etiskt ursprung, och kanske
äfven sammansmält med sådana. Men i det väsentliga
tror jag de få anses vara af angifven art. Det synes
mig ej otänkbart, att -själfva r- och Z-artikulationerna
eller muskelförnimmelserna af dem spela en viss roll
vid associationerna ej blott i fråga om» det lcorra, korla,
Jcnorla, som betyder ’korra’ i magen 1. halsen, ’gurgla’
1. ’kuttra’ (om dufvor), utan också vid det lcorra (sig),
som betyder ’rulla, sno, rulla i hop (sig), slå sig i
knutar’. Att närmare gå in på denna synpunkt skulle här
föra för långt. Jag får hänvisa till kapitlet Urschöpfung
i Paul’s Principien der Sprachgeschichte21, ex. s. 143 ff.,
samt i synnerhet till Wundt Völkerpsychologie I: 1 Kap.
3, IY: Lautnachahmungen in der Sprache. Jfr också
nedan om porla, snollra, sorla, hurla etc.
Uppl. mållra om tandvärk: tändra mållrar och
små-gnolar; Sdml. de möllrar å värker i benet (Bietz 443 b.)
Öfverensstämmer närmast med moria: ’det morlar i benen’,
om "en egen känsla af någonting krypande" (Dalin 1850).
Enligt Weste 1807 heter det också moira i samma
betydelse. Ordet kan höra till morra, om t. ex. hundar; i
så fall är det urspr, identiskt med Spegel moria ’knorra
sakta’, Ihre moria (under morra, murra: ’frequentativum
moria etiam aliquando a nostratibus usurpatur’), Lindfors
1815 moria ’tremulum edere sonum’, Almqvist moria
’mullra’1, Östsv. (Vörå etc.) mal ’mumla för sig själf’,
’puttra’, ’knota’2. Beträffande betydelsen kan man
jämföra Grästr. leda i frasen hæ ledar * krvpdn hörande till
1 Noreen Språkv. Sällsk. förh. 1897—1900 s. 84.
- Vendell Östsv. monografier s. 34, 44.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
