Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
metate8en rl > lv.
107
ut’, pora, pura ’knåpa’. Sammanhanget är väl här mer
tvifvelaktigt, i hvarje fall aflägsnare.
Uppl. (Hållnäs) pylra f. ’näfverflöte på nät’: jfr
Helsingl. pylla ’skrynkla’, äfven pillra f. något hoprulladt
(i < y)- y i Hållnäsordet i jämförelse med pöllra (se ofvan)
kan bero på kontamination med det likbetydande tylra,
som är antecknadt på Gräsön, och som väl bör jämföras
med Nyland tyrlo eller tyllo ’nystan, ngt hoprulladt’,
tyrla 1. turla vb., Helsingl. tölla liop ’hopveckla’, ’inlinda’.
Släkt med tyril, iver el etc. ’kärnstaf’.
Uppl. (Hållnäs) stmmivsnslra en sorts slända1,
(Tvärnö i Harg) snslra ’spiral’2, (Ö. Löfsta) snctlra ’snurra,
gå rundt (i hufvudet)’: jfr Gästr. sml-thop ’trassla ihop’,
snsla f. ’invecklad knut (på ett nät), fnurra’. Hör till
snsra (så Uppl., Gästr.) ’snurra’ i olika betydelser (om läten,
t. ex. bromsens, och rörelser), riksspr. snurra, som i äldre
tid också hetat snårra: se Hof Dial. Yestrog. s. 294,
Lex. Linc. 1640 (’snorra som Bij’), Lind 1749 (’snorra’
t. ex. ’som en katta’), Ihre 17693, Weste 1807 (obs. W.’s
notiser!), Lindfors 1815 m. fi.4
N. Uppl., Vätö, Fasterna sohr ’sorl’, seba ’sorla’,
selrug ’bråkig, storpratig’ (äfven med a 1. #)5. Mot-
1 Jfr trollsnorra ’trollslända’ i Medelpad enligt Säve
(handskrift å Universitetsbiblioteket).
2 I samma dialekt snorrilar ’hvirflar i säd, som ligger’.
8 1) om bromsar. Germ. schnorren. ’A sono vesparum factum
est, credit Wachterus’ 2) ’Notat cum strepitu in gyrum circumagi, ut
solent throchi, quos scutica eircumagunt pueri, Suethice snorra dicti.
Motus sonum dat & sonus nomen’!
4 Jfr äfven Bib. 1641 ’snorrande bromsar’ (Jer. 51) enligt Ihre.
Ett hithörande fornsv. snor kunde också föreligga i ex. ’wädrit oc
ellen tha strax wende rät fra the swenska lika som j snor’ EK 2: 7881.
Söderwall Ordb. tolkar j som 1 och för snor till N. snor, Mnt. snör ’snöre’.
5 se t. ex. Schagerström Historier från Gräsö ’stort alarm och
soller (Nordiska studier s. 397), dens. Yätöm. ordl., Tiselius
Fasterna-målet s. 73, 104, 105.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
