Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
ERIK ROSENGREN.
Klass 4 visar, att det starka trycket icke är nödvändigt.
Alla klasserna visa längd, blott de tre första visa starkt
tryck. Längden är således den oumbärliga faktorn i
stafvelse^ som skola vara dugliga att fylla s. k. "stark"
vers-plats. Men detta är ju precis detsamma som att svensk
vers bygges på kvantiteten eller att vår poesi är
kvantitetspoesi. Det starka trycket är icke tillräckligt för att fylla en
"stark" versplats. Detta är detsamma som att det icke finnes
någon accentpoesi. Således finnes det ingen accentpoesi utan
endast kvantitetspoesi. Den dynamiska accent, på hvilken
versen bygges, är identisk med kvantitet.
Emellertid har d:r M. också framställt en förklaring af
den dynamiska accentens väsen, och det vore sannerligen
föga aktningsfullt af mig att lägga hans teori med ogillande
till handlingarna utan att först hafva ägnat den en
uppmärksam kritik.
D:r M. menar att den dynamiska accenten icke är att
söka i ljudstyrkan eller den fysikaliska intensiteten, ty
denna växlar i lika betonade stafvelser efter vokalernas
sono-ritet. Så långt äro vi af samma åsikt.
På grund af vår känsla af lika kraftansträngning på
lika betonade stafvelser, som utmärkas af olika ljudstyrka,
antager nu d:r M., att accenten är känslan af
kraftförbruk-ningén vid en stafvelses uttal. Då vi icke hafva en sådan
känsla vid åhörande af andras tal, så beror i detta fall vår
accentföreställning på association från vårt eget uttal. Följden
häraf är, att vi vid åhörande af andras tal ej kunna
uppfatta någon accent, om vi ej hafva sådana associationer att
tillgå. I ett; sådant läge befinna vi oss ofta gentemot
främmande språk, hvarför ock vårt omdöme om den dynamiska
betoningen då sväfvar i luften, så att vi ej rätt veta, hvilken
stafvelse vi skola beteckna såsom betonad.
Hvad osäkerheten i fråga om accenten i främmande
språk angår, så tror jag icke, att den beror på bristande
associationer från artikulationsföreställningar, utan på de
ovanliga kombinationer af (musikalisk) accent och kvantitet,
som träffa örat och hvilka det till en början är svårt att
komma till rätta med. Örat vill så gärna passa in nya
företeelser i kända kategorier. Lyckas detta, uppkommer en
villa på grund af det felaktiga analogislutet. Lyckas det
icke, inträder just denna osäkerhet, som af d:r M. träffande
betecknas med att omdömet sväfvar i luften. Så t. ex. om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
