Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Hesselman, Bengt. Preteritum af gråta, låta (sonare) och utvecklingen af samnordiskt ē
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
BENGT HESSELMAN.
få höras blott ett par mil norr om Stockholm, och efter
afbrottet i kulturtrakterna närmast staden uppträder den
på nytt i den jämförelsevis väl bevarade dialekten i
södra Södertörn och på Mörkö.
Att under nuvarande förhållanden utreda, i hvilken
utsträckning ljudregeln æ, ë > ë (ie) en gång gällt i
uppländskan, är tydligen svårt, kanske omöjligt. Det är
ej otänkbart, att den en gång varit allmänt uppländsk.
Men säkerligen har den tillhört norra och östra
Uppland samt Södertörn, som i andra afseenden så väl
öfverensstämmer med .Roslagen. Möjligen är den ej
ursprungligen hemma i Uppsala läns Mälarbygder, som kanske
öfverensstämt med de sörmländska.
På denna ljudregel bero nu enligt min uppfattning
preteritiformerna gret och let. De visa ie i alla de
Upplandsmål, som öfverhufvud upprätthålla skillnaden
mellan ie och ä och från hvilka jag har uppgifterl.
Gästrikland har e, Hälsingland (Delsbo) ee (greet). I
Skuttungemålet heter det griet, Het enligt anteckningar
af Erdman från 1874. Hos Grip står grat s. 60, för
lät saknar jag belägg 2. Likaså hos Tiselius för
Fasterna-målet. Hur heter det i Södertörn? I Bröllopsskrifterna
står flera gånger Het, t. ex. i en från 1691 (vid A. Grubbs
och E. llödings bröllopp): "På tyskå liet ä bra, men
Swänskå hijsli liet". Den är tryckt i Stockholm och
afser väl snarast någon närbelägen dialekt, uppländsk
eller sörmländsk. Det kan inte vara central uppländska
eller roslagsmål, då den konsekvent skrifver mey> deg
för mig, dig (uppl. mäg o. dyl.) Jag erinrar vidare om
Bellmans gret.
Det kan synas egendomligt, att just dessa
verbformer, bättre än andra ord med urspr, ë, lyckats undgå
1 Se t. ex. Schagerström Vätömålet (jämte grat?, jfr Tiselius
o. a.) och Bergman Alundamàlets formlära.
2 Jfr ofvan s. 115 not 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
