Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Olson, Emil. Några anmärkningar till R. G:son Bergs “Lexikaliska bidrag till finländskan i våra dar“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
EMIL OLSON.
utgör en efterbildning af ett tyskt desmittels, hvilket förklarar
såväl dess tvåfaldiga användning (som demonstrativ och relativ) som
dess egenskap att vara inskränkt till den stela skriftspråksstilen.
dop fader. Ett ex. från äldre högsv. kan jag anföra:
Rhyzelius Anteckn. 112 (c. 1750). Synes dock ha varit sällsynt.
drinkeri synes vara vanligt i 1500- och 1600-talens
svenska. Bland 12 ex. som jag funnit antecknar jag det
äldsta och det yngsta: "frååszerij, drinkerij, och andra lustar"
O. Petri Män. fall Gr 7 verso (1526); "Ebriositas . . .
Drinc-kerij, Fyllerij" Florinus Vocabul. 84 (1695). Ett samtidigt
finländskt ex. förekommer hos Leinberg Handl. rör. finska
skolv. hist. 3: 20 (i ett citat från 1603). Senare har jag
funnit ordet endast hos Dalin (1850). Af den stora luckan ser
det ut, som om de moderna ex. icke stode i historiskt
sammanhang med det äldre ordet, utan, som d:r Berg förmodar,
utgjorde en nybildning (till drinkare).
[dårvårdsanstalt. Tilläggas kunna ssgrna: dårvårdsform
(t. ex. Finl. förf.-saml. 1891, n:r 27, s. 4), dårvårdsinrättning
(t. ex. Finl. allm. förf. 1840, s. 11) samt afledn. dårvårdare
(därs. s. 18). Jfr äfven Lundell (1893).]
dämmare — benämning på den inrättning å ett piano
hvarmed tonerna dämpas — användes bildligt i följande två
ex. ur högsv. litt.: "Som värd sökte han" [dvs. Almqvist]
alltid att . . . upprätthålla en munter stämning: detta lyckades
dock icke alltid i hemmet, där hans hustrus tungsinthet. . .
liksom satte en dämmare på de högre tonerna" Lysander
Almqvist 303 (1878); [Vissa angifna omständigheter] "synas . . .
hafva lagt en dämmare på Englands krigiska tendenser"
Post-tidn. 1897, n:r 127, s. 3. I det sista ex. har bilden redan
lämnat bakom sig det musikaliska underlaget, men
konstruktionen — med prepositionen på — vittnar ännu lifligt om
dess ursprung. Samma är förhållandet med följande
finländska ex., som jag tillåter mig att citera: "hennes
underordnade ställning lade ... en dämmare på viljans energi och
gåfvornas utveckling" Topelius hos Strömborg Runeberg 3:191
(1889). Ett steg längre igen har utvecklingen gått i det
af d:r Berg anförda ex., i det utan tvifvel genom inverkan
från uttrycken dämma för något och bilda (o. s. v.) en damm
för något prepositionen för insmugit sig. I följande ex.
beror prepositionen mot på liknande association: "Svenska
litteraturens stormän . . . agerade dämmare mot ’den romantiska
galenskapen’" Topelius Resebref 384 (1889). I detta ex. före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
