Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Östergren, Olof. Ett nytt system inom den tyska språkvetenskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT NYTT 8YSTEM I DEN TYSKA SPRÅKVETENSKAPEN. 27
mot honom, att han alltför litet betonat det förra elementet,
som blir lika med det estetiska.
Följer så en polemik mot Wundts m. fl:s åsikter om
psykologins förhållande till språkvetenskapen. Voszler anser,
att språkvetenskapen alls ej har något behof af psykologin,
och de tjänster Wundt gjort densamma, har han gjort som
historiker och estetiker. Thumbs och Marbes psykologiska
experiment öfver analogibildningen utgå från den
förutsättningen, att det skulle finnas en allmän, konstant konstellation af
föreställningar hos de enskilda individerna, under det saken i
verkligheten förhåller sig så, att det icke finns en enda
föreställningsgrupp som lagbundet, med nödvändighet måste
framkalla en annan.
Klarare än väl någon annan före honom uppvisar nu
Voszler i en följd skarpt tänkta och metodiskt genomförda
bevis, huru ljudändring (Lautwandel)1 och analogi ingalunda äro
väsensskilda. Det finns fall af språngvis skeende ljudändring,
och fall af graduellt skeende analogi, det finns analogier som
verka genomgående (ingen ljudlag i världen, säger V., verkar
oinskränktare än den analogi, som gör, att alla främmande ord
som upptas i franskan få accenten på sista stafvelsen!), och
det finns isolerade ljudändringar. När man nu fann, att
kriterierna på analogi — dess störande inverkan, dess
språngvisa förlopp, dess sporadiska uppträdande — ej höllo streck,
sökte man den utvägen, att man sade: ljudändringen är af
fysiologiskt, analogin af psykologiskt ursprung. - Detta hade
redan tidigare föreslagits af Osthoff, men småningom
uppgifvits. Nu har Eugen Herzog2 på nytt med skärpa framhållit
detsamma, och synes vilja fastslå den metoden, att det
psykologiska förklaringssättet bör tillgripas endast då det mekaniska
lämnar oss i sticket. Men kan då Herzog, frågar V., ge oss
ett enda akustiskt eller fysiologiskt kriterium, som kan hjälpa
oss att skilja knarret af en åkarkärra från en förkyld profes-
1 = Noreens "talförändring".
2 Streitfragen der romanischen Philologie I, Halle 1904.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
