Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3 - Berg, Ruben G:son. Gustaviansk fraseologi och Tegnérs Svea
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gustaviansk fraseologi och tegnérs svea.
147
ficering, ehuru den senare har typiska "akademiska" uttryck
(tidens dårar, lyckans branter). Från 1810 har man, utom
svårbestämbara tillfällighetsdikter, den absolut efterklangsmässiga
dikten till Karl August, samt den Schilleriserande "Det eviga".
1811 kommer Svea, som är mer typiskt akademisk än någon
dikt af Tegnér sedan de likaledes pristäflande från 1808.
Hur afgjordt annorlunda är inte hela formgifningen från och
med 1812 — året för Majsång, Flyttfåglarna, Skidbladner och
Prästvigningen — och 1813 — året för Asatiden, Jätten,
Romresan, Skaldens morgonpsalm och Hjälten! Om också Tegnérs
eklekticism gör det möjligt att äfven senare uppdaga ganska
rika reminiscenser från andra håll, är det likväl med 1812
som hans själfständiga formgifning behärskar hvad han skrifver.
Vid ett studium af Svea kan man inte undgå att
förvåna sig öfver och besväras af det skick, hvari dikten
omtryckts i "Samlade skrifter", det är nämligen hvarken den
ursprungliga texten (som är tillgänglig i "Efterlemnade skrifter"
och Jubelfestupplagan bd VII), texten i Sv. Akad. Handl.
eller texten i "Smärre dikter", utan en komposition af dessa tre
affattningar. — Hur mycket en undersökning vidare försvåras af
dikternas säregna uppställning med dess totala huller-om-buller
och af bristen på textvarianter, är också lätt att inse. Då
man vidare läser i jubelfestupplagans sjunde band, sid. 166:
"De handskrifter, som varit utgifvaren af denna upplaga
tillgängliga, afvika i så måtto från de här, efter första upplagan
af "Samlade skrifter" återgifna läsarter, att det i ett och
annat stycke förekommande namnet "Emilie" undvikits, hvaraf
följt mindre redaktionsändringar" (kurs. af mig) och kunnat
konstatera andra sådana i andra dikter — då kan man ej
tillbakahålla en önskan att vi snarligen måtte få en ärlig,
vetenskapligt uppställd och kommenterad upplaga af Tegnér.
Tillägg. Sid. 136, rad. 5. Den af mig åsyftade
stereotypen är denna:
Ej mer på Nordens jord en fiende skall hvila,
men han skall hvila deruti. riSTnrf» ^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
