Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3 - Hylén, J. E. Några skolgrammatiska spörsmål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
J. E. HYLÉN.
Missions- och kristliga föreningar (Cecilia Milow). — Svärds- och
tvsk-riddarne (Jac. Ahrenberg). — Nykterhets- och religiösa rörelserna
(Thure S.). — Minister- och andra hotell (Anna Beijer). — Mjöl- eller
annan söt rätt (Anna Beijer). — Lärare- och andra beställningar
(Regeringsformen § 28). – Vissa organisations-och administrativa frågor
(Sv. D. 4 febr. 06). Ursprungs- och andra bevis (Sv. D. 26 febr.
06). — Betes-, fiske- eller annan dylik rätt (Sv. D. 9 mars 06). —
Y&ra undervisnings- och ecklesiastika ärenden (Sv. D. 10 nov. 05). —
S&väl societets- som privata tillställningar (Dag. Xyh. 9 aug. 05).
-Rösträtts- eller andra politiska fr&gor (Söd. Läns Tidn. 16 mars 06).
—’’ Den nedriga kvinnans dryckes- och andra orgier (Söd. Läns Tidn.
6 mars 06). — Vägg- och andra ur (Söd. Läns Tidn. 5 sept. 05). —
Såväl dans-, salongs- som klassisk musik (annons). — Affär i
manufaktur- och korta varor (annons).
Nog måste man erkänna, att man stötes tillbaka af en
sådan sammanställning, hvars hårdhet endast understundom
mildras, såsom framför allt i vår andra grupp. Men i vissa
stående sammanställningar märker man knappast inkongruensen.
Folk- och småskolor, flick- och andra enskilda skolor, politisk
och kulturhistoria, politiska och etikettsskäl, landtmanna- och
nationella framstegspartiet, post- och inrikes tidningar,
gods-och blandade tåg, ammunitions- och öfriga tåg, riks- och
allmänna telefon o. dyl. uttryck torde så ha ingått i vårt
språkbruk, att vi utan vidare få konstatera faktum.
* *
En annan språklig företeelse, som förr utan nåder
dödsdömdes af den svenska språklärans arga väktare, men som det
oaktadt bibehållit sitt lif och nu på sistone vunnit delvis
erkännande äfven inom grammatikens värld, är, hvad man
lämpligen kallar adverbattribut. Rydqvist klagar på sin tid bittert
(Sv. spr. lagar 5, 166) öfver det "inträngda själfsvåldet med
det positiva adverbets behandling som rent adj., hvilket är
stridande mot all grammatik och särskildt mot svenska
språklynnet". Att begagna adverb som attributivt adjektiv vore
"främmande för vårt otvungna samtal, som icke tillåter dylika logiska
öfverdåd", och "utan behof för en öfvad och väl skuren penna".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
