Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Geijer, Herman. Om sättet för dialektala ortnamns upptagande i riksspråket I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DIALEKTALA O UT NAMNS UPPTAGANDE I RIKSSPRÅKET. 213
Gambodbäcken kommit att användas ej blott om bäcken, utan
äfven om det vid bäcken belägna fäbodstället, så att om någon
t. ex. varit fäbodflicka på detta ställe någon sommar, hon
säger: ’jag var i Gambodbäcken den o. den sommaren’, hellre
iin ’jag var i Gambodbäckbodarna’. Som det egentliga namnet
på fäbodstället torde dock företrädesvis namnformen
Gambodbäckbodarna kännas. Denna i vanlig skrift onekligen
tungvinda form har Ortnamnskommittén velat göra något lättare
genom att stryka det första d:et, en strykning, som visserligen
varit ett otillräckligt medel för ändamålet, men dock aldrig
ämnad att, såsom på kartan skett, utsträckas till namnformerna
’Gambobäck1 och ’ Gamboberg et\ under det namnformen
’Gam-bobäckbodarna’ ej blifvit använd. Kartans namnform
’Gambobäck fäb.7 är alltså i tvenne afseenden: genom strykningen af
d:et och genom användningen af obestämd i stället för bestämd
form oegentlig. Den är också fullkomligt främmande för bruket
på orten både i skrift, i riksspråkstal och i dialekt. Sättet
hvarpå denna namnform framkommit, har tydligen varit det,
att de båda hufvud led erna i den sammansatta namnformen
’Gambodbäckfäb.\ som i mina anteckningar såsom
transkription beledsagade dialektformen, särskrifvits utan hänsyn till de
modifikationer i form eller betydelse, som betingas af namnets
uppdelning på två ord. På liknande sätt ha äfven ett par
andra fäbodnamn isärskrifvits, däribland det nyssnämnda
’Lappbergs fäbJfr härom vidare under II 8 i det följande.
Det med dessa exempel antydda förhållandet mellan
primära och sekundära namn äger tillämplighet i ett stort
antal fall, och som regel borde man kanske, hvarje gång ett
tydligen sekundärt ortnamn upptages till användning på en
karta eller annars på ett sätt som afser allmängiltighet, först
taga reda på namnets förhållande till motsvarande primära
ortnamn, om ett sådant fortfarande existerar. Af detta
förhållande betingas nämligen, mer än man i allmänhet tordo
föreställa sig, namnets betydelse och användbarhet. För att
fullt utredas kräfde det visserligen en allsidig framställning
af namnskicket, som icke i denna uppsats kan lemnas och
som äfven förutsatte andra förarbeten än de som äro gjorda.
En del materiel till belysning häraf sökte jag samla i
anteckningarna om kartområdets ortnamn, i tanke att
Ortnamns-kommitténs granskning skulle i någon mån ingå äfven på
frågan om namnvalet, ej blott på frågan om de på
koncept-kartan upptagna namnens form. Hvad särskildt de s. k. kultur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
