Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Geijer, Herman. Om sättet för dialektala ortnamns upptagande i riksspråket I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DIALEKTALA O UT NAMNS UPPTAGANDE I RIKSSPRÅKET. 221
för r -f s. Byns namn kommer af namnet på sjön, och
sjön har sitt namn af Nor et, det långa sundet, genom hvilket
den står i förbindelse med Faxälfven. Namnets sammanhang
med Noret synes för ortsbefolkningen vara lefvande, och
skriftformen Nordsjö om byn, liksom Nordsjön om sjön,
harmonierar därför ej med deras språkkänsla. I privat skrift, t. ex.
i utanskrifter på bref, förekomma om hvartannat NordsjÖ,
NorsjÖ, Nosjö m. m., ehuru Nordsjö anses vara den rätta och
nu länge varit den enda officellt brukade formen. Ur
kyrkoböckerna försvann Norsjö dock först på 1830-talet. På
geologisk ’Ofversigtskarta öfver Vesternorrlands län’, sammanfattad
af Hjalmar Lundbohm, har namnet den ur äldre handlingar
upptagna formen Nordansjö, naturligtvis ursprungligen afsedd
att vara en likadan förtydligande ändring af Nordsjö, som detta
själft är i förhållande till Norsjö. Den*i skrifningarna
Nordsjö o. s. v. framträdande uppfattningen af namnets betydelse
såsom = den norra sjön har en viss, om också endast
skenbar, grund för sig i läget. Att i fråga om detta namn söka
åstadkomma en reglering, genom hvilken namnet erhölle en
korrekt form och den för språkkänslan besvärande
disharmonien mellan namnets skriftform och betydelse undanröjdes,
skulle ej kräfva större förändring än från NordsjÖ till Norsjö,
och denna ändring borde kanske ej ur praktisk synpunkt
förefalla allt för afskräckande. Men å andra sidan är det gifvet,
att en så af gammalt vedertagen och vanlig namnform som
Nordsjö är användbar, och att hela frågan om ändring eller
icke ändring har ganska liten betydelse.
I betraktande af de talrika och ofta ganska bjärt
framträdande förändringar, hvartill en genomförd namnreglering
lätt synes vilja leda, och det öfverflöd af konkurrerande
namnformer, som redan förefinnes, kan det förefalla tryggast att
öfverallt, där det finns officiellt fastställda namn, låta det bero
vid dessa. Kartan har intagit denna ståndpunkt och alltså
icke upptagit de af Ortnamnskommitténs ändringsförslag, som
gällt sådana namn. I de flesta fall torde också detta här
visa sig vara det tillsvidare lämpligaste förfaringssättet. På
längden torde emellertid en del af dessa officiella skriftformer
komma att icke hålla sig uppe i det allmänna bruket, och då
måste väl också det officiella skriftbruket med tiden följa efter,
om än stundom senare än nödvändigt vore. Och äfven för
närvarande synes detta förfaringssätt: att öfverallt rätta sig efter
de officiellt fastställda namnformerna, icke utan undantag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
