Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Geijer, Herman. Om sättet för dialektala ortnamns upptagande i riksspråket I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244
HERMAN GEIJER,
ling på samma håll. Begynnelser till en sådan splittring torde
kunna visa sig i hvilken namngrupp som helst. Så t. ex.
finns i den ofvannämnda gruppen namn, sammansatta med
lada, ett par som i det lokala riksspråket torde definitivt
stadgat sig i från dialekten inlånade former. Mera
framträdande är detta förhållande inom en sådan namngrupp som de
med lid sammansatta namnen. I dialekterna har detta ord
genomgående förlorat d:et, och äfven i lokalt riksspråk är ett
uttal utan d, både i ortnamn och när ordet förekommer som
appellativum, mycket utbredt, kanske på det hela taget
öfvervägande. Sambandet mellan dessa namn och
riksspråks-ordet är ofta försvagadt eller upphäfdt. I dialekterna händer
det att ordet som appellativum är utdödt eller nära utdödt
och namnens betydelse därför förbleknad.. Ej heller i
riksspråket är lid alltid något fullt lefvande ord, och den betydelse
en främmande riksspråkstalande föreställer sig hos detta ord,
öfverensstämmer ej alltid med den betydelse ordet har i ortens
dialekt eller i ett namn. En betydande del af de detta ord
innehållande namnen äro nu i riksspråk uteslutande brukliga
i former utan d. Ett sådant namn finns inom Sollefteåbladets
område: bynamnet Lien i Ragunda. Byar med samma af
gammalt vedertagna skriftform (som väsentligen sammanfaller
med namnens dialektala dativform) finnas flerstädes i
Jämtland: i Ås, Aspås, Offerdal, Åre, Ström och dessutom finnas
sammansatta namn med samma form på flera jämtländska byar
• och gårdar, däribland det bekanta namnet Storlien, under det
formen liden synes vara mycket ovanlig och kanske ingenstädes
ensamt bruklig i sådana namn. I Sollefteåbladets
ångermanländska del finner man däremot sockennamnet Ådals-Liden och
bynamnet Lidgatu. Vid naturnamnen, som i regel äro mindre
fixerade i skrift och riksspråkstal och som bättre upprätthålla
associationen med ordets appellativa betydelse, förekomma om
hvartannat skriftformer med lid och med li, såväl i Jämtland
som i Ångermanland. Att i naturnamn genomföra skriftformen
li för att vinna öfverensstämmelse med de nyssnämnda jämtska
by- och gårdnamnen vore icke lämpligt. I allmänhet torde
associationen med det appellativt fattade ordet lidy om också
mindre hos de dialekttalande än hos de riksspråkstalande, vara
så stark att den kräfver uttiyck i skriften, ocli man finner
inom Sollefteåbladets område en del namn som skrifna utan d
skulle förlora ganska mycket i tydlighet. Som exempel må
anföras Dallidforsen, Vall-lidberget, Boselidberget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
