Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
OLOF ÖSTERGREN.
s. 48 i stället för s. 43 o. s. v. För stavningen har — av
lättlästhetsskäl, ’pedagogiska’ skäl, vilka här som vid
utgivandet av Folkskolans läsebok fått väga tyngre än den omvårdnad
man är skyldig ett konstverk, även om det endast är ett
språkligt — ingen hänsyn visats, Gyllenborgs Svenska
sprätthöken är t. e. utgiven med den senast i skolornas lägre
klasser påbjudna stavningen. Däremot har man omsorgsfullt
sökt behålla sådant, som kan misstänkas ånge verkligt
uttalade ordformer. Så uppstår emellertid ett, vad
ordformernas utseende angår, kompromissat språk, och därtill kommer,
att det med den största försiktighet icke är möjligt att alltid
bibehålla ordformerna, om man gör stavningen nutida. Så då
’trägård’ hos fru Lenngren ändras till ’trädgård’, ’den sorgsna’
till ’den sorgsne’ eller ’bråskan’ till ’brådskan7.
Bland smärre onöjaktigheter kan ju anmärkas, att i
Pipers Minnen utgivaren s. 8 tillagt ett ’vår’ framför
’bo-skapsvakt’ i ’tillika med vårt arriärgarde och boskapsvakt’.
På denna tid voro inkongruenser av denna art ännu vanligare
än nu, och det är alltså icke tidstroget att införa en sådan
ändring. I Creutz Atis och Kamilla säges, att ’torndön’ är
vardaglig form för ’tordön’. Det är naturligtvis icke riktigt.
Hade formen haft vardaglig klang, skulle den språkligt
finkänslige Creutz icke använt det i en dikt så omsorgsfullt
filad, så mjukt formad som denna. Snarare har väl
tankeförbindelse med ’torn’ eller formens större tyngd och
mäktighet gjort ordet för Creutz i denna form mer behagligt och
mer målande. Eller ock var formen vanligare än som av
lexika framgår. G. F. Gyllenborg brukar den t. e. i sitt
Vinter-Qväde. Likaså är det oriktigt att kalla ’gnistror’
vardaglig form för ’gnistor’. Det är en form som träffas även
t. e. hos G. F. Gyllenborg, hos Bellman, hos Jacob
Wallenberg, i Lidners Spastaras död. Oriktigt översättes också "dess
enda ögnakast kan hjärtats oro stilla" med "ett enda ögonkast af
henne". Det betyder i stället: Hennes ögonkast är det enda, som
kan stilla hans hjärtas oro. Vi ha här att göra med ett förr rätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
