Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
OLOF ÖSTERGREN.
göra sig upplysning" icke blir fullt riktig. Bättre vore väl
’mottaglig för vår nutida bildning1 eller något dylikt.
I Lenngrenshäftet kunde ju anmärkts, att Fru
Lenngrens ordbruk ofta ej är så utpräglat gustavianskt som t. e.
Creutz, Kellgrens, G. F. Gyllenborgs och särskilt Leopolds.
Hennes sätt att bruka orden är ej fullt så olikt vårt, tonen och
de finare betydelseskiftningarna överensstämma mer med vår
tids orduppfattning än hos gustavianerna för övrigt. I detta
häfte är man särskilt illa försedd med språkliga förklaringar.
Låt oss se på den första dikten Den glada festen! Man hade t. e.
här önskat få veta, att ordet ’krams’ icke var något för tillfället
bildat ord, det upptas av Weste i betydelsen ’krimskrams’.
Menar månne för övrigt utgivaren med sin förklaring, att det
endast här skulle förekomma enkelt ? När man ser fru Lenngren
skriva ’fyrti gånger’, så vill man naturligtvis veta, om hon
möjligen även uttalat så. Weste anger emellertid för
’fyra-tio’, att det vanl. uttalas ’förtio’ och "fam." förti, och
Moberg (1825) säger i sin språklära på liknande sätt, att
’fyratio’ vanl. uttalas ’förrti’. S. 6 hade uttrycket ’trogen önskan’
behövt förklaring. Där står: "Gubben tidigt ren på
morgonstunden / trogen önskan af sin gumma fått". Vad som ligger
i uttrycket finner man av Weste, som översätter ’Med trogen
önskan’ med ’en souhaitant de tout mon coeur’; alltså ’en
(hjärte)varm, uppriktig (så ännu Dalins ordb.!) lyckönskan’ e. d.
’Fromma laget’ i samma dikt innebär icke fullt detsamma som nu,
vi använda ej så gärna ordet ’from’, och det ägde väl förr mer av
det nutida ’präktig, god’; ’gudfruktig’ skulle kanske gå
något bättre eller ock får man återge stället med ’Fromt står
man nu församlade (vid bordet) till bordsbön’. Ej heller
’nickade så fromt åt hvem som kom’ skulle väl i nutida språk
kunna bibehållas; det innebär väl ’vänligt 1. kärleksfullt’.
Om ’fej’ kunde anmärkts, att det ej är något vanligt ord.
Är ’nattyg’ n-kön eller t-kön? Weste anger t-kön, ’nätt och
struken’ måste alltså hänföra sig till ’gamla prästmor’ själv.
Kyrkherrgåln’ o. d. äro former, som på den tiden ännu hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
