Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMÅ TEXTKRITISKA BIDRAG.
169
en lappare, och Stephanus kallat honom en lappare
och.mant-liugare(?)" (1 April 1653). Genom frågetecknet efter
mant-liugare har utgivaren gett tillkänna sin ovisshet om ordets
rätta läsning. Säkerligen bör där läsas maatliugare =
snyltgäst, parasit. Ordet är mycket vanligt i äldre nysvenska, se
t. ex. J. Erici, Christeligh och nödhtorfftigh wnderwisningh
E 5 b (1594), Schroderus, Pacianus, Huru en Furste sitt Land
och Folk . . styra skall 85 (1616), Chronander, Bele-Snack E 1 b
(1649), Lindschöld, Den Stoora Genius A 4 a (1669), Modee,
Håkan Smulgråt 48 (1739). Ännu så sent som hos Deleen,
Svenskt och Engelskt Hand-Lexicon (1829). Jfr Kock, Om
språkets förändring 47.
På de fyra först citerade ställena stavas ordets första
sammansättningsdel med två a. Helt säkert har i
Åboprotokollet ett a fellästs som n.
2: 7, r. 17 uppifr. ff.: "Taaltes om albo prof essorum,
och syhntes inthet wara otienligit, att the skrifwes in uthi
samma book som studenterne, fremst j booken, och
Procan-cellarii (namn) framför andra" (11 okt. 1654). Utgivarens
till-lägg av namn oriktigt, emedan Procancellarii är nomin. pluralis,
att jämföra med studenterne och det på professores
(professorum) tillbakasyftande the i det föregående.
2: 71, r. 1 uppifr. ff.: "Emedan i medier tidh peningar
behöfdes att fortsättia werckett medh, tyckte(s) Senatui godt
wara, att peningar togos till låns af någon på billigt interesse"
(8 Jan. 1657). Tillägget av s i tycktes onödigt och
vilseledande: tyckte nyttjades förr (se Hellquist, cit. arb. 183 f.)
impersonelt i samma betydelse som tycktes. Jfr från samma
källa (2: 321, r. 1 nedifr. f.): "Migh tycker, att will Carl
wacht-mästare, som målsägande är, förlijkas, står honom fritt" (6
Nov. 1661.) Men därs. 2: 351, r. 15 uppifr. f.: "Jagh tycker
att här uthinnan behöfwes alla collegiernes sammankompst"
(20 Mars 1662); Därs. 3: 346, r. 11 uppifr.: "tycks mig skäligt"
(17 Nov. 1669) o. s. v.
2: 137, r. 13 uppifr. f.: "Laurentius Sundelius
depre-cera(r) och klaga(r) sigh öfwer sin fattigdom" (24 Nov. 1658).
Originalets deprecera och klaga äro imperfekter; jfr från samma
del av Åboprotokollen: comparera för comparerade 133. 215,
ropa för ropade 180; från del 3: ropa = ropade 101, swara
= swarade 110, recommendera = recommenderade 136 o. s. v.
Se andra ex. på imperfektformer på -a från 1600-talet
hos Hellquist, cit. arb. 73.
Språk och Stil. VIII. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
