Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMÅ TEXTKRITISKA BIDRAG.
171
måge begge potentaternes vndersåther, som pass, wägebreff
och bewiis hafue, wännligen och säkertt med hwar annen
handle och wandle." Sveriges traktater 5: 39 (1585).
"Imed-lertijdh mannen såleedes är borto. blifwer henne inrådt at säija
åth Jörans hustru om mannen." Bidrag till Finlands historia
2: 342 (1670). "Imedlertid alt detta passerade i Stockholm"
o. s. v. Nordberg, Carl XII:s historia 2: 483 (1740).
Uti ovanstående citat från Åboprotokollen passar icke
betydelsen "medan". Här motsvarar i medier tidh "emedan,
eftersom". Samma betydelse tillkommer emellertid i följ.:
"Jag ser mig Gud ske lof! väl tilfreds, emedlertid jag ettdera
måste hafva, sakerna eller penningarna." N. Tessin (1687)
hos Crusenstolpe, Huset Tessin 1: 186. Jfr även citatet från
Gisle Struts brev här nedan.
3: 480, r. 15 uppifr. ff.: "Karin Pärs dotter,
swärdh-fäiarens hustru, bekiende sin dotter bekient för sigh, det
Lillie-holmen sammanlagh medli henne hafft, och på sitt yttersta
bedt Gudh straffa Lillieholmen . . Och sade swärdfäijiarens
hustru [till Herman Liljeholm]: där du Herman mycket talar,
så tör iag något säija, att du blifwer steckre(?) före" (8 Febr.
1671). Om det av utgivaren genom ett frågetecken såsom
osäkert utmärkta steckre, står i handskriften, kan det ej
betyda annat än "kortare" [fsv. stäkre o. s. v.]. Jfr t. ex.: "Den
tijd, stäckre heller lengre." G. Strut (1587) i Västergötlands
fornminnesförenings tidskrift II. 6—7: 116. "En tijdh . .
längre eller steckre." Kyrko-ordningar och förslag 1: 489 (c.
1618). "Dagarne äro . . stäckre." Boije. Den . . Förfarna
Svenska Landthushållaren 162 (1756) o. s. v. Meningen
skulle då vara: jag skall säga någonting sådart, att du inte
längre vågar morska dig, "är så stor på det", utan "kommer
till korta", kryper ihop, faller till föga. Eller också skulle
steckre stå för "ett huvud stäckre", se Sveriges Ridderskap s
och Adels Riksdags-protokoll 8: 141 (1660).
Skulle åter, som jag anser möjligt, originalet ha stecken,
vore detta att anse som en germanism: det tyska stecken. Jfr
att i äldre tyska (se Hey nes ordbok 3: 772) er bleibet stecken
nyttjades i betydelsen expedire se non potest "han kan inte
reda sig". Meningen skulle då vara den: jag lär säga något,
som är så beskaffat, att du på grund därav "blir fast", råkar
illa ut. Jag anser sannolikt, att det tyska stecken (nedertyskans
steken) även nyttjas i följande citat ur ett brev från Gustaf
Banér till Hogenskild Bjelke d. 22 Febr. 1597: "Typotii
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
