Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA ANMÄUKN. RÖR. JÄMTSKA O. ÅNGERMANL. ORTNAMN. 187
ligfc -a (använda i alla kasus’ funktioner)1. Härmed uppgå
/^m-namnen i den bland äldre jämtska gårdsnamn talrikast
företrädda namntypen: de plurala gårdsnamnen, som vid denna
tid regelbundet böjas på detta sätt i skrift. Formen på -e.
-a (i medeltidshandlingar även -æ) torde här icke utgå från
former på -ar, -er, som visserligen under äldre tider även
förekomma, ehuru aldrig regelbundet genomförda, utan från
former på -a, som redan från början synas ha kunnat brukas
såväl för nominativ- och ackusativformen på -ar, -er som för
dativformer på -om. Så skrives namnet på byn Valla,
belägen i grannskapet av Mjälle och ofta nämnd tillsammans med
denna, än (j) Wallom, än (j) Walla, än (j) Walle, stundom i
samma diplom, t. ex. i Dipl. Norv. XIV n:o 143 (av år 1480),
där alla tre formerna förekomma. I dialekten har
ändelsevokalen i långstaviga ord apokoperats, varvid stamstavelsens vokal
fått cirkumflex, så att de båda bynaninen nu lyda mjæf eller
mjal\ vöf. Dativformerna *mjæl_Qm (*rnjeSl_Qm), ’•’vblom äro
utdöda och den plurala karaktären utplånad för språkkäns-
1 Förekomsten av formen Miellom år 1480 är osäker. Det
diplom, vari den förekommer, uppgives vara tryckt efter avskrift av ett
i Yemdalens kyrka befintligt original. Emellertid finns samma diplom
även tryckt i Dipl. Norv. III n:o 942 efter original i Vitt.-Hist.- o.
Ant.-Akad. i Stockholm. De båda tryckta texterna visa många
olikheter i enskilda ords form, vilka olikheter tydligen till väsentlig del
äro avskrivnings- eller tryckfel i den i Jtl. 1. fornminnesför. tidskr.
tryckta texten. Utan att ha sett handskriften i Vemdalen kan man
naturligtvis ej med säkerhet bestämma dess förhållande till
handskriften i Stockholm. Sådan den tryckts, ser den närmast ut att vara
en av en del yngre språkformer karaktäriserad avskrift. Formen
Miellom förekommer endast i Vemdalstexteii. Samma person, som här
kallas Mogens i Miellom, kallas i Dipl. Norv. III n:o 042 Mognus
Niclesson. I Dipl. Norv. XIV n:o 142 (original skrivet samma år 1480)
kallas han Magens Nilsson j Miælla j Frøsø sokn. Detta i förening
därmed att . även av andra med-hem sammansatta namn enstaka gånger
former på -om, -um förekomma under 1400-talet, synas tyda på att
formen Miellom här möjligen kan vara äkta och denna olikhet
mellan de båda texterna således återgå på olika läsarter i samtliga
dubbelexemplar av originalet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
