- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Åttonde årgången. 1908 /
191

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NÅGRA ANMÄRKN. RÖR. JÄMTS K A O. ÅNGERMANL. ORTNAMN. 191

som uppkommen genom dylikt m-bortfall ur Näsim. Däremot
kunna bägge formerna osökt förklaras ur de för ett pluralt
namn karaktäristiska böjningsformerna Ncesia, Næsium.
Genom ändelsevokalens reduktion har Næsia blivit Næsie,
vilken form väl närmast ligger till grund för det redan vid
tiden för namnets första uppträdande i skrift (1540-talet)
vanliga, folketymologisk ombildade Nässjö, som fortfarande
utgör namnets officiella form. Apokopen, som i Ångermanland
inträtt i trestaviga, ehuru i allmänhet ej i tvåstaviga ord, har
givit upphov till formen Näszi < Næsie. Ur den apokoperade
formen har vidare genom reduktion av ändelsevokalen
uppstått Näse. varur den nuvarande dialektala, men även i
riksspråk använda formen na sa Nässe, (jfr ångl. hasa hässja).
Liksom Näszi genom apokope uppstått ur Næsie, har Näsim
genom synkope uppstått ur Næsium. Den av Nordlander
a. st. framhållna formen Nesims noten (1556) utgör intet
hinder för denna förklaring av Näsim ur dativen.
Genitivformer bildade genom tillägg av -s till dativ pluralis
förekommer i jämtskan åtminstone vid förbindelsen för — skull,
t. ex. fer barnoms skwV ’för barnens skull’ och likaledes i
norska dialekter, jfr Am. B. Larsen i Arkiv f. nord. fil. XIII
s. 247, varest även anföras genitivformerna bondomss, barnomss
ur ett diplom från Rendalen av år 1546.

Härmed torde vara klart, att Näsim icke är en
sammansättning med -hem. utan att namnet utgår från plurala
böjningsformer av ordet näs. Samma namn förekommer
flerstädes i Sverige, varpå några exempel må anföras.
Nordlander har själv i Ymer 1907 s. 71 omnämnt ett: Näs(s)ja,
namn på en by i Öster Färnebo socken i Gästrikland,
belägen på ett näs mellan Dalälven och Fängsjöns utloppså. Detta
namn skrevs Nässij 1542, (i) Næsiom 1379. På grund av
den senare formen räknar Nordlander även det som Äm-naran.
I Gottröra socken i Uppland finns en numera ej vid något
vatten belägen gård Nässja, vars namn år 1311 skrevs (de)
Nessium (latinskt diplom i Sv. Dipl. III n:o 1789). På det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:16:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1908/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free