Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅ (IRA ANMÄRKN. ROR. JÄMTSKA O. ÅNGERMANL. ORTNAMN. 195
traktat som riksspråk har från denna ståndpunkt snarare
betraktats som dialekt och ansetts böra undergå vissa
förändringar för att bringas i bättre överensstämmelse med
’riksspråket’. Med anledning därav vill jag nu söka något
närmare utveckla min mening.
Till lokalt riksspråk har jag hänfört sådana
språkformer, som å varje ifrågavarande ort — av hur liten eller stor
utsträckning som helst — ha brukat och bruka begagnas som
ersättning för dialektformer, när man skall skriva eller tala
riksspråk, men som å andra orter företrädas av olika
språkformer i motsvarande användning. Gent emot dialekten
fungera de som riksspråksformer och ha en väsentligen riksspråkig
habitus. De skilja sig sålunda såväl från ortens dialekt som
från sådana riksspråksformer, som ej äro bundna till någon
viss ort eller äro bundna till andra orter. Deras olikhet gent
emot andra riksspråksformer har långt ifrån alltid sin rot
direkt i dialekten. Särskildt av ortnamn och av ord, hörande
till terrängbeteckningens terminologi finner man former och
typer av riksspråklig karaktär, stundom också av ganska
hög-ålder och fast utbildning, men ej gemensamma för hela
landets riksspråk.
Utgår man från denna uppfattning av förhållandena,
kommer man i en viss motsättning mot den teori om
riksspråket, som utbildats av Noreen och som kanske för
närvarande är den hos oss allmännast omfattade. I fråga om
ortnamn har denna teori tillämpats på sådant sätt, att ett
ortnamn icke anses ha ’ingått i det svenska riksspråket’, förr än
det vunnit en viss ’allmännare användning och spridning’,
även om vid sidan av dess dialektala form existerar en annan,
i skrift och i riksspråkstal i orten använd och i enlighet
därmed ombildad form (jfr Noreens uttalanden i Ynuer 1907 s.
233 f.; det därstädes — i annat sammanhang — anförda
exemplet Nolgårn är naturligtvis icke att betrakta som
representativt för bruket i hittillsvarande skrift och i riksspråkstal i
fråga om hela mängden sådana namn, som blott ha ’så att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
