Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA ANMÄRKN. RÖR. JÄMTS K A O. ÅNGERMANL. ORTNAMN. 197
är ’transformeringen’ emellertid ej oväsentligt kringskuren
genom medgivanden åt andra allmänna synpunkter, och i
till-lämpningen har den inskränkts inom allt snävare och snävare,
men svävande gränser. Principen själv synes dock förbli
oförändrad, trots all ändring i praxis. Så förklarar Noreen i
den nyss citerade redogörelsen för Ortnamnskommitténs arbeten
Ymer 1907 s. 234 visserligen, att det t. ex. ’icke skulle falla
kommittén in att föreslå, det järnvägsstationen Degerfors måtte
omdöpas till Digerfors\ men att dock ’denna senare form
enligt kommitténs allmänna principer egentligen vore att anse
som ortens "rätta" namn i svenskt riksspråk’. Grunden till
att de allmänna principerna i ett dylikt fall icke tillämpas,
är naturligtvis den, att ’en dialektform vunnit allmänt
burskap’. I sådana fall däremot, där det gäller en mindre
bekant ort, vid vars namn det ej gör sig så starkt förnimbart,
även för utomstående, vad som är vedertaget och möjligt att
använda eller där det verkligen ej existerar någon i orten
vedertagen riksspråklig form, där konstrueras ofta, men ej
alltid en ny riksspråksform i enlighet med kommitténs
principer. Det är dock ingen säkerhet för att denna nya
namnform ens i sådana fall alltid är behövlig eller avpassad efter
namnregleringsbehovet, där ett sådant förefinns. Granskningen
av Sollefteå-bladet torde ha lämnat tillräckliga exempel —
och flera skulle lätt kunna tilläggas — på osäkerheten i dessa
avseenden, en osäkerhet, som utan tvivel i sin mån beror på
beskaffenheten av kommitténs principiella ståndpunkt.
Visserligen uppträda de av kommittén hyllade
principerna ej med anspråk på att utgöra ’några bestämda regler,
som kunna vara tillämpliga på alla fall’, och i den kasuistik,
som i många enskilda fall blir avgörande, kunna ofta
principsynpunkterna utan olägenhet alldeles lämnas ur räkningen.
Detta oaktat, torde de ifrågakommande synpunkterna behöva
analyseras, särskilt med hänsyn till sin giltighetssfär. Vad
den nu berörda frågan om transformeringen beträffar, har jag
sökt lämna ett bidrag till dess utredning i den föregående
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
