Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DANISMER I NU SVENSKT ORDFÖRRÅD.
205
ser från danskan ocli dansk-norskan än av förtrogenhet med
svenska bygdemål. Om nu dessa skribenter "gått över
ån efter vatten", så är det naturligtvis ingenting annat att
göra för granskarne av deras språk än att — gå samma väg!
En god typ för dessa författare är Hjalmar Söderberg.
Därför är det alldeles ingen avgörande invändning mot min
beteckning av dennes uttryck "det var bittert kallt" som en
danism, = da. 110. bitterlig koldt, att i svenska dialekter
förekomma uttryck som "bittert te vara kalltu. A vem om denna
dialektala vändning, som är känd endast från Närke, vore
fullständigt analog med Söderbergs (och med den danska
förbindelsen), så skulle det enligt min tanke vara ojämförligt
större sannolikhet för, att Hjalmar Söderberg (den
exklu-vaste stockholmare i vår litteratur) fått sin sammanställning
från dansk och norsk litteratur än från närkingskt folk mål1.
Jag har senare anträffat uttrycket bittert kallt hos andra
svenska författare, men — väl att märka — endast hos
sådana, som överhuvud visa starka spår av dansk påverkan,
nämligen Per Hallström (Skogslandet s. 14) och Gustaf
Ullman (Kaprifol s. 82), samt slutligen i en direkt översättning
från danskan (Troels Lunds Hälsobegrepp i Norden, översatt
av R. Geete, s. 282). — En annan sammanställning, tydligèn
en självständig språkskapelse, finna vi hos Pelle Molin: "grå
hus i klunga för att icke vara så bittert allena, då vintern
står mörk öfver landet". (Ådalens poesi, (3 uppl. s. 63.)
Jag går vidare till de konkreta fallen, de av mina da-
1 Härtill kommer nu i detta särskilda fall, att det från Rietz
anförda uttrycket är av väsentligt annan karaktär än förbindelsen
bittert kallt hos Hj. Söderberg, och bitterlig koldt i da. no. Ordet
bittert har i Närkesmålet icke haft någon sådan användning som
specifikt förstärkningsord till kallt, utan det brakas som allmänt
förstärknings- eller intensitets-ord (Riets anför också ex. uhan är
bitter te svära"), vilket ju är en helt annan sak. F. ö. är det högst
tvivelaktigt, om ordet i nutida Närkesmål överhuvud alls har kvar
något av denna förstärkningsfunktion — allmänt närkingsk är den i
varje fall inte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
